Farsan och grabben

Fem spelare i JVM-truppen är söner till före detta storspelare: ”Ibland vet jag exakt vad han kommer att göra”

HOCKEY

MONTREAL. Sådan far, sådan son.

Ordspråket stämmer bra in på årets upplaga av Juniorkronorna.

Inte mindre än fem spelare är söner till före detta storspelare.

En tillfällighet eller ett mönster?

OBS! Surfar du via vår app? Kopiera då URL:en nedan och öppna i en webbläsare för att kunna se spelarnas förvandling!

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/Ayerx/farsan-och-grabben

Pappa Michael och sonen Alexander Nylander.

Alexander Nylander

Ålder: 18

Position: Forward

Klubb: Rochester Americans

Draftad: Av Buffalo i första rundan


PAPPA

Michael Nylander

920 NHL-matcher.

VM-guld 1992 och 2006.

Två VM-silver och finsk mästare med Kärpät

Spelade JVM 1991 och 92

Far och son Andersson.

Lias Andersson

Ålder: 18

Position: Forward

Klubb: HV 71

Draftad: Odrafad. Förväntas gå i första rundan i sommar. 

PAPPA

Niklas Andersson

633 matcher med Frölunda

SM-guld 2003 och 2005

Tre VM-silver

Spelade JVM 1990 och 1991

Filip och Boo Ahl.

Filip Ahl

Ålder: 19

Position: Forward

Klubb: Regina Pats (WHL)

Draftad: Av Ottawa i fjärde rundan

PAPPA

Boo Ahl

11 SHL-säsonger

SM-guld med HV 71 1995 och 2004

VM-silver 1995

Jonathan och Ulf Dahlén.

Jonathan Dahlén

Ålder: 19

Position: Forward

Klubb: Timrå

Draftad: Av Ottawa i andra rundan.

PAPPA

Ulf Dahlén

966 NHL-matcher

SM-guld med Björklöven

VM-guld 1998

Joel Eriksson Ek

Ålder: 19

Position: Forward

Klubb: Färjestad

Draftad: Av Minnesota Wild i första rundan. 

PAPPA

Clas Eriksson

Tre SM-guld och 574 matcher med Färjestad

Spelade JVM 1993


▪▪▪

De senaste åren har den svenska JVM-truppen innehållit allt fler spelare som är söner till före detta SHL- och NHL-stjärnor.

I Malmö 2014 var namnen Burakovsky, Lindholm, Djoos och Johnson.

I Helsingfors förra året var det bröderna William och Alexander Nylander samt Joel Eriksson Ek.

Eriksson Ek och Alexander Nylander finns med även i den här turneringen. Nu har de sällskap av Jonathan Dahlén, Lias Andersson och Filip Ahl.

Fem svenska spelare som mer eller mindre har växt i olika omklädningsrum.

– Att de växer upp i en sån miljö tror jag är en grej som bidrar till att de kommit långt. Jonathan har krupit, sprungit runt och busat i omklädningsrum i princip sedan han föddes. Vann vi fick barnen komma in i omklädningsrummet efteråt, förlorade vi fick de stanna utanför, säger Ulf Dahlén som spelade NHL-ishockey på den tiden.

Hur mycket är arv eller miljö?

Niklas Andersson är pappa till Lias och han tror att det finns vissa saker som Lias har fått med sig.

– En fördel om man spelat själv är att man kan förklara lite mer exakt vad som krävs, den biten kan man i alla fall ge. Förklara vad det handlar om. Jag spelade så pass länge att mina två grabbar hann se vad man höll på med både på och utanför isen. De här grabbarna har sett hur mycket man måste ligga i om man ska spela på den nivån, säger Niklas Andersson.

Kan det vara genetiskt också. Att de föds med bättre förutsättningar?

– Jag har funderat lite på det där. Hur mycket beror på att de har sett oss spela träna och hur mycket är genetiskt? Jag tror på en kombo, men att det mest handlar om att de på nära håll sett vad som krävs, säger Andersson.

Måste komma från barnen själva

Ulf Dahlén är inne på samma linje:

– Jag tror inte att det genetiska är en så jättestor grej. Men visst kan jag känna igen en del saker från mig själv när jag ser Jonathan på isen. Ibland vet jag exakt vad han kommer att göra. Någonstans kanske det här med gener påverkar, lite som med travhästar. Men sedan blir det egna spelare och individer.

En sak är både Ulf Dahlén och Niklas Andersson tydliga med: drivet och intresset måste komma från barnen själva.

– Har man spelat hockey på hög nivå vet man att du aldrig kommer dit om inte det där inre drivet finns. Intresset måste finnas i killarna, att det verkligen är de som vill. Man har sett exempel där föräldrarna vill mer än barnen och då blir det inte bra, säger Dahlén.

– Egentligen är det ganska enkelt att vara hockeypappa. Man kan förklara vad som krävs, för ju mer man tränar desto större chans är det att bli bra, men sedan är det bara att stötta så mycket det går. Därifrån är det killarna själva som måste göra resan, om de nu känner att just hockey är vad de vill hålla på med, säger Andersson.

Fått mycket hjälp på vägen

Ulf Dahlén berättar om en sak som han varit tydlig med för Jonathan:

– Att om du ska bli bra på det roliga, att spela matcher, måste du bli bra på det tråkiga också. Det är vissa saker som man måste göra, som det här med barmarksträning, för att få vara med om det roliga. Men jag har aldrig sagt att ”nu måste du ut och springa”.

Jonathan Dahlén tycker att han och de övriga hockeysönerna har fått mycket hjälp på vägen:

– Vi har växt upp med hockeyn och har fått väldigt goda råd och tips från erfarna herrar inom hockeyn. Vi har haft förmånen att växa upp med pappor som vet vad som krävs för att nå långt. Jag har fått många råd från pappa och vi pratar med varandra varje dag. Han vill veta hur det går på träningar och jag kan fråga om tips i vissa situationer, säger han.

Träffades i Frölundas omklädningsrum

Lias Andersson och Jonathan Dahlén lärde känna varandra i Frölundas omklädningsrum. Då var Ulf Dahlén tränare och Niklas Andersson en av stjärnspelarna.

Jonathan ser bara fördelar med att ha en pappa som själv har spelat. Att det skulle vara en press och belastning att vara son till en före detta storspelare tycker han inte:

– Nej, jag har aldrig upplevt det så. Jag har min karriär och pappa hade sin. Jag har bara sett positivt på att han har en fantastisk karriär bakom sig.

Sönerna, de har precis inlett sin resa.