Stjärnscouten: ”Betalar överpris för pissiga spelare i Sverige”

HOCKEY

1990 var Håkan Andersson nära att ta sitt metspö och dra till Bahamas.

I stället blev han talangscout för Detroit Red Wings.

Fiske som fiske, typ.

1 av 2 | Foto: Bj�rn Lindahl / AFTONBLADET / 75436

Det är svårt att avgöra till en början. 

Kuddarna i soffan är röda och vita och det kan ju bero på att Håkan och hans familj har knutit starka band till Red Wings. 

Men, är de verkligen så pass starka att halmbockarna med rött snöre har fått dispens och får stå framme året runt? 

– Vi är bortresta över jul och min fru älskar julen, så hon går all in redan nu. Det gör ingenting att julen och Detroit har samma färger, skrattar Håkan Andersson och visar upp julgranen i vardagsrummet.

Fyra Stanley Cup men ändå en doldis

För att vara en person som har fyra Stanley Cup-ringar liggandes på köksbordet för han en relativt anonym tillvaro.

Eftersom ringarna ser ut som någonting Skee-Lo skulle kunna gå runt med, plus att de är värda ganska mycket pengar, förvaras de vanligtvis i ett bankfack.

Och faktum är att det lika gärna kunde ha varit fyra… wobblers.

– Jag lirade hockey som grabb och hade Thomas Storm som tränare i Tumba. Han var nykläckt som tränare då och hade snappat upp en del från ryssarna som vi körde med på träning. Vi snackar alltså 40 år sedan, och det var övningar som vi i dag kallar för moderna.

– Sedan pajade jag knät, gjorde lumpen i Linköping, och efter det blev det inte så mycket mer. Jag hade inte drivet som krävs. Men som scout kan jag säga att det inte var någon jätteförlust för hockeyn.

Jobbade som fiskeguide

Andersson började i stället att arbeta som fiskeguide i bland annat Norge och Argentina. 

– Min kompis Christer Rockström hade sprungit på en amerikan i Huddinge ishall och började plötsligt jobba för Detroit. När han senare bytte till Rangers så rekommenderade han mig. Vid den här tiden jobbade jag för olika resebyråer som erbjöd fiskeresor och jag trivdes ganska bra med det. Jag stack till Argentina någon vinter, jobbade i Norge, och var på väg till Bahamas också. Då ringde Detroit. 

Det blev Detroit.

– Ja, min flickvän då tyckte att jag skulle testa. 

27 år senare sitter han och trär fyra ringar på sina fingrar, ringar stora och tunga som biljardkulor. 

Blir du igenkänd i hallarna? 

– En del scouter har spelat i NHL, det har inte jag. För mig var det bara bra för ingen visste vem jag var. När Kenta Nilsson klev in ishallen började folk viska. Men nu börjar folk känna igen mig lite.

Mats Hallin går inte obemärkt förbi heller.

– Nej. En annan scout döpte honom till Mats Halloween, för han är så stor. 

I dagarna ger Håkan Andersson ut boken ”Scouten” som handlar om hans 27 år som talangscout för en av de mest segerrika NHL-klubbarna de senaste 30 åren.

Avslöjas hur han fyndade spelare

I boken berättar han om de fyra Stanley Cup-vinsterna, om hur han hittade Henrik Zetterberg och Thomas Holmström och om sin relation med tränare som Scotty Bowman och Mike Babcock.

Du har inte spelat hockey på seniornivå, du trivs bäst med ett spö i näven – och plötsligt är du scout för en av världens största hockeyklubbar. Är det så enkelt? 

– På den tiden var det nog lite enklare att bli scout och det handlar förstås väldigt mycket om kontakter. Jag blev rekommenderad av Christer Rockström och Detroit litade på honom. 

Men du måste ha haft ett särskilt hockeyöga. 

– Ja, och det har jag fått från min gamla pojktränare Thomas Storm. Jag har aldrig hört talas om någon tränare som har jobbat med så mycket video som han. Så fort ryssarna lämnade Sovjet så var han där och filmade och klippte ihop videofilmer. ”Kolla hur de gör i mittzon för att lösa den här situationen”, ”se hur de vänder om här i sarghörnet”. Vi kollade och gick ut och tränade. En del scouter har spelat i NHL men medan de var så fokuserade på sig själva och sitt spel så kollade jag på video och lärde mig om klubbteknik, hur skridskoskär ska tas, och så där. Ibland när jag scoutar spelare kollar jag hur de ser ut på uppvärmningen, det kan säga ganska mycket om en spelare. 

Så Storm var tidigt ute med video.

– Vi brukar säga att han hade video innan den fanns. 

Hur många matcher ser du på ett år? 

– 200 matcher ungefär. På plats. Plus ett gäng på video. Men en spelare ska ses på plats, kameran fångar inte allt vi är intresserade av att se. 

200 matcher om året.

– 25 matcher i månaden ungefär. En match om dagen när jag arbetar. 

200 matcher om året i 27 år, då är vi uppe i 5500 matcher. Det är hälften så många som Mats Wennerholm ser på ett år. Tröttnar du aldrig? 

– Det är få matcher jag riktigt njuter av att se, så är det ju. Jag njuter inte på det sättet som de som älskar hockey kan njuta. Och ibland är jag på matcher där min kille blir skadad, då är det ju ingen höjdare. 

Det är inte alltid så flärdfullt?

– Nej. Vissa tror att man sitter på Globen och käkar varmkorv. Har du varit i Brynäs andrahall? Den är så jävla kall alltså. Jag har alltid ett par termobyxor i bakluckan i fall. De åker alltid på när vi är där.

Blivit Red Wings trogen

Genom åren har Håkan Andersson pimplat rätt hyggligt och det är kanske inte så konstigt att han har blivit kvar i Detroit hela sin karriär.

Han hittade Henrik Zetterberg och draftade honom i sjunde rundan, som spelare 210, Tomas Holmström gick i tionde rundan och Pavel Datsiuk i sjätte rundan som spelare 171.

– De tre bildade NHL:s kanske bästa kedja där ett tag. 

Har det blivit svårare att ”fynda”?

– Ja, herregud, nuförtiden är det scouter överallt. En gång fick jag ett tips om en back i Valbo i division ett. Så jag åker dit i slutet på oktober. Och när jag kommer in i hallen sitter det redan två scouter där. 

Hockeyvärldens sämst bevarade hemlighet just nu är att Rasmus Dahlin kommer att gå som etta i draften.

– Det snackas om att det ska finnas en ung kille i Nordamerika som är bra men, nej. Min chef var och tittade på Rasmus i Karjala Cup och när han kom tillbaka himlade han bara med ögonen. Det är klasskillnad. Sedan har vi Adam Boqvist i Brynäs. Han är Erik Karlsson-aktig. Om Rasmus går som etta så ska jag inte utesluta att Adam går som tvåa.

Tekniken har utvecklats, och statistiken finns tillgänglig? 

– Jag ska säga en sak om statistik. Vem toppar backarnas poängliga i NHL? John Klingberg. Han är bättre än Erik Karlsson just nu. Klingberg gick som 131. I femte rundan. Året han blev draftad spelade han 28 matcher i juniorserien i Sverige. Hur många poäng tror du att han gjorde? 

Jag vet inte. 

– Gissa.

Sju?

– Fel. Noll mål och fem assist. Ta den statistiken och säg ”den här killen kommer att bli bäst i världen”. Det funkar inte. 

Nära att mista Nicklas Lidström

Och visst höll du – eller ni – på att byta bort ”Lidas”? 

– En av cheferna blev erbjuden en kille från Rangers, Steven Rice, som hade blivit vald i första rundan. Vår general manager ringde upp mig och frågade vad jag visste om Lidström. Nja, sa ja, som var ganska grön då, han verkar väl talangfull så där, gör lite poäng här och var. Och till slut bestämde de sig för att tacka nej till ett byte.

Det låter som att du sade ”han är inte så märkvärdig” men använde andra ord, och hade du inte varit så försiktigt så hade historien sett annorlunda ut. 

– Ja, verkligen, och det var ju en jävla tur att jag inte gjorde det. Jag skulle säga att Lidström är Detroits bästa draft genom tiderna. 

Ni var nära att värva Mats Sundin också? 

– Det var Ken Holland som erbjöd Sundin ett kontrakt 2008. Vi hade vunnit Stanley Cup, vi hade ett bra lag och ville förstärka, men ”Sudden” ville avvakta ett tag, så han tackade nej och valde Vancouver till slut. Vi var i final igen det året, våren 2009, och jag tror aldrig vi hade förlorat den finalserien med Mats Sundin i laget. Den spelaren, ledartypen… den kombon. Han hade aldrig tillåtit en förlust. Vi hade tagit den finalen, och då hade Sundin kanske haft en… men sånt där vet man förstås inte.

Efter att du inte snackade bort Lidström och hittade Zäta, Holmström och den där ryssen så har du väl bra betalt?

– Ja då, det är bra. Dessutom har jag fyra månader ledigt varje år. Skulle du vara nöjd om du fick behålla din lön och ta semester i fyra månader?

Ledigt fyra månader

Snittlönen i Detroit ligger väl på runt tre miljoner dollar om året, är du där uppe och nosar?

– Nej, nej, nej. Jag har en vanlig, bra arbetarlön. Vi kommer överens om en summa och så delar jag upp det på tolv månader och ber om att få pengar utbetalt den 25:e. Ken Holland har sagt till mig att ”så länge jag har ett jobb så har du ett jobb”. Men det är klart, det handlar om att leverera också. 

Tjänar spelarna för bra?

– Marknaden reglerar väl det där, antar jag, men vi har ju också en budget som ska gå ihop.

”Överpriser för pissiga spelare”

Tjänar svenska spelare för bra? 

– Skillnaden är att NHL-lagen har rika ägare, går det knackigt något år går det att skjuta till pengar. Men i Sverige verkar det som att klubbarna förköper sig ibland. Många lag har alldeles för dålig koll och betalar överpris för pissiga spelare. I Sverige ser man scouting som en kostnad och inte som en investering. 

Svenska lag är dåliga på att scouta? 

– De stora SHL-lagen omsätter 100-150 miljoner i dag. Vad kostar en scout? En ung och driven figur? Vi snackar ett säsongarbete och 20-25 papp i månaden. Det är 120 000 plus lite sociala avgifter och man kommer in under 200 000. Med en sådan budget måste det löna sig om man bara hittar rätt person.

Det låter som att du kanske ska ta ett jobb i Sverige och ”flytta hem”? 

– Ja, kanske det.

Har du fått några erbjudande från Sverige?

– Nej.

Vad sägs om... ett sportchefsjobb!? 

– Kanske det. 

Boken ”Scouten” når handeln runt 20 november och är skriven tillsammans med författaren Andreas Slätt.

NHL-svenskarnas amerikanska smeknamn 00:31
ARTIKELN HANDLAR OM