Rekord kommer inte slås – men passa på att njuta av målfesten

Foto: Chris O'Meara / TT
HOCKEY

NEW YORK. Årets grundseriestart är en av de mest underhållande i den moderna NHL-historien – och det är inte det minsta svårt att förklara varför.

Stjärnorna i världens bästa liga öser ju in mål som besatta.

Och det finns inga särskilda skäl att tro något annat än att åtminstone några av dem kommer fortsätta precis likadant.

Att säsongen 2017-2018 blåst igång med en sjusjungande rivstart har ju gått att notera med blotta ögat.

Vi har –  nästan –  sett fler oförglömligt underhållande matcher de inledande veckorna än vi sett under hela grundserie-race tidigare på 10-talet.

Tillika fler grandiosa solouppvisningar.

Men det finns också handfasta siffror på att det är något egenartat med den här hösten.

Sportbladets Jarkko Päiväniemi plockade för ett par dygn sedan fram statistik som visar att fler än 20 spelare har ett totalsnitt som – om det består – skulle ge dem över 50 mål totalt.

Kommer inte slås, så klart

Och de allra hetaste – ryssarna Alex Ovetjkin och Nikita Kutjerov, superstars i Washington respektive Tampa – har korn på Wayne Gretzkys omöjliga rekord a' 92 mål.

Naturligtvis kommer de inte slå det, och naturligtvis kommer inte 20 spelare nå den numer extremt tunga milstolpen 50;  när serielunken går in i sin mer monotona fas i november lär produktionen på sina håll dämpas avsevärt.

Det skulle dock inte förvåna om åtminstone ”Ovie” och ”Kuch” fortsätter mot  magiska gränser som 55 och 60 – och inte heller om Filip Forsberg, het som ett bastuaggregat han också, slår Håkan Loobs 30 år gamla svenska NHL-rekord a' 50 fullträffar – och i så fall är NHL att gratulera, för den här målexplosionen har ju inte uppstått ur tomma intet.

Nya domarnivån har gett resultat

Ligan vill att det ska göras mer mål – hockey blir ju liksom automatiskt roligare då, och därmed lättare att sälja – och beslutet under sommaren att skärpa bedömningsnivåerna kring framförallt slashing tycks verkligen ha fått effekt.

Inte bara såtillvida att stjärnorna och artisterna slipper få handleder och underarmar avhuggna så fort de närmar sig ett bra läge. Mängden powerplay har helt automatiskt ökat också, och det är framförallt då målsprutorna låtit sina släggor tala.

Risken – eller chansen, beroende på hur man nu ser det – är förstås att det därvidlag sker en gradvis anpassning och att de som ska försöka förhindra baklängesmål lär sig att inte bryta mot reglerna.

Men njut så länge det varar.

Så här kul var det, som sagt, länge sedan vi som gillar hockey hade.