Wennerholm: Ett tecken på att fler tränare kommer få gå

Foto: TT
Nichlas Falk i SSK-båset.
HOCKEY

Nichlas Falk fick Södertälje att lyfta direkt som huvudansvarig i båset.

Det mot tuffast möjliga motstånd - seger på bortaplan mot Modo med 2–1.

Märkligt?

Inte alls.

Snarare ett tecken på att fler tränare kommer att få gå.

Jag vet att det finns massor av analyser av vad tränarbyten ger för effekt och slutsatsen är väl att utfallet blir ungefär fifty-fifty.

Men Södertälje hade inte råd att ha kvar Mats Waltin som huvudtränare.

Han borde inte fått stanna kvar efter sistaplatsen i fjol.

Hade klubbledningen i Södertälje tagit det beslutet hade de sluppit all turbulens i inledningen av den här säsongen.

Jag har följt Mats Waltins karriär både som spelare och tränare genom åren och han är oerhört kunnig och ett föredöme som person.

Men alla äktenskap blir inte lyckliga.

Skilsmässan mellan Mats Waltin och gamla klassiska SSK var oundviklig.

Segern – en dunderknall

Jag står helt på fansens sida i den frågan, även om debatten aldrig får gå så långt som till direkta hot eller andra påtryckningsmedel som passerar gränsen för det tillåtna.

Samtidigt kan jag tycka att Mats Waltin själv borde ha insett att hans position var hopplös och hoppat av självmant.

Det hade sett snyggare ut.

Nu vet jag inte var Södertäljes säsong tar vägen, men Nichlas Falk fick i alla fall en drömstart som ansvarig i båset.

SSK:s 2–1 borta och första trepoängaren för säsongen var en dunderknall.

Och det mot en annan gammal SSK-ikon i Hans Särkijärvi, som hamnat i Modos bås den här vinter.

Säcken som tog SM-guld med Södertälje 1985 och som sedan var med och tog upp laget i SHL igen som tränare i början av 2000-talet.

Jag har alltid haft starka känslor för denna gamla mästarklubb och inte bara för att jag är född samma år (1955) som gamla klassiska Månskensrinken invigdes.

Nej, Södertälje producerade även massor av klassiska ledare i svensk hockey. Inte minst förre förbundsordföranden Rickard Fagerlund och förbundets nuvarande vice ordförande Peter Forsberg.

Södertälje har genomsyrat svensk hockey på fler än ett sätt.

Nya, svåra frågor

Samtidigt är det en klubb som inte haft förmågan att överleva i den moderna eran, då hockeyn handlat lika mycket, eller mer, om ekonomi än rent sportsliga grunder.

Uppstickare som Växjö och Linköping har grundat framgångarna mer på en stark ekonomi och ännu starkare personer i ledningen, än tradition och allmänt publikintresse.

Samtidigt kan jag undra hur klubbar som Södertälje kan misslyckas så totalt, trots den framgångsrika historien, trots de trofasta fansen, trots den uppsjö av storföretag som finns i kommunen och som nästan alltid stöttat laget.

Det är samma sak med Modo, Leksand och till viss del AIK.

Den här omgången i hockeyallsvenskan ställer bara nya, svåra frågor.

Hur länge blir Markus Åkerblom kvar i Leksand efter 0–1 hemma mot Almtuna? Okay, att Almtuna säkert var värda att vinna, men med leksandsögon är det ett dunderfiasko. Bara ett av flera.

AIK rasar

Eller AIK:s omhuldade Thomas Mitell. Jag trodde och tror mycket på honom, men efter rivstarten och fyra raka segrar har det blivit tre raka förluster nu och ett ras i tabellen.

Hockeyallsvenskan är en tuff serie som kommer att skörda fler offer den här säsongen.

Det är en serie som svänger värre än Trollstigen i Norge.

Det är bara Timrå som seglar på där i toppen utan att någon egentligen fått upp ögonen för hur bra de egentligen är. Och hur ännu bättre de ska bli nu då supertalangen Jonathan Dahlén är tillbaka.

Där kan nye tränaren Fredrik Andersson skratta hela vägen hem efter matcherna.

Den enda som sitter riktigt säkert just nu.