"Kommunal dopning så det dånar om det"

HOCKEY

Skellefteå får överlägset störst kommunstöd av lagen i SHL Konkurrenterna kritiska: ”Det är inte skicklighet som avgör”

Foto: 40 000–60 000 kronor, så mycket betalar Skellefteå i snitt för varje hemmamatch i SHL – samma siffra för Frölunda är 350 000 kronor.

Överlägset i SHL de senaste åren – och överlägset störst stöd från kommun och kommunala bolag.

Sportbladet granskning visar avtalen som kan förklara Skellefteå AIK:s dominans.

– Det är kommunal dopning så det dånar om det, säger Djurgårdens vice vd KG Stoppel.

Upp till 19 miljoner kronor.

Så mycket kan variera i stöd för SHL-klubbarna från kommun och dess helägda bolag.

Medan lag som Växjö och Skellefteå räknar in miljontals kronor varje år, får exempelvis Djurgården Hockey nöja sig med ett bidrag för sin socialt riktade verksamhet – på 200 000 kronor.

Det här visar Sportbladets omfattande granskning som samtliga 12 SHL-klubbar tagit del av.

Vad som är rätt och fel?

Där går åsikterna isär.

Stor betydelse

Å ena sidan menar en klubb som Luleå Hockey att deras verksamhet och varumärke betyder så pass mycket för kommunen att de förtjänar sina bidrag och sponsorintäkter. Å andra sidan hävdar klubbar som Frölunda, Djurgården och HV 71 att den stora skillnaden snedvrider och påverkar konkurrenssituationen i SHL.

– Det är inte skickligheten på planen som avgör. Det förändrar möjligheten att värva spelare och i förlängningen kan det innebära att vi inte har elitlag i Stockholm, Göteborg och Malmö, säger Frölundas ordförande Mats Grauers.

350 000/match

HV 71:s klubbdirektör Peter Eklund:

– Kommuners stöd är den enskilt största konkurrensfaktorn i dag. Som kommunala driftsbidrag med låga motprestationer. Pengar och sportslig prestation hör ihop, säger Eklund.

Exempelvis betalar Frölunda 350 000 kronor per spelad SHL-match i grundserien och 650 000 i slutspelet till Got Event, medan Skellefteå AIK:s kostnad per match är mellan 40 000 och 60 000.

”Ohälsosam miljö”

Mats Grauers påpekar att det i mindre kommuner kan vara mer angeläget att stödja viss verksamhet, medan det i storstäder finns många fler varumärken. Samtidigt har han svårt att acceptera de skillnader som Sportbladets granskning visar.

– Det är kommunal dopning, säger han och syftar på de lag som gynnas mest av sina respektive kommuner.

Djurgårdens vice vd KG Stoppel är inne på samma spår. Han ser kommunala bidrag som ett bra sätt att utveckla sin verksamhet i form av arenor och träningsförutsättningar, men tycker inte att det ska kunna vara ett sätt att höja kvalitén i laget.

– Det är kommunal dopning så det bara dånar om det. Och det blir en ohälsosam miljö, för helt plötsligt är det inte marknadskrafter som styr, det är något annat. Och det tror jag är en orsak till varför det ser ut som det gör hos många klubbar; man tar inte det ekonomiska ansvaret fullt ut.

Krav på öppenhet

Hur bra insyn har ni i hur stöden ser ut för andra SHL-klubbar?

– Ingen större insyn. Det enda jag kan slå fast med säkerhet är att vårt stöd från staden är mer eller mindre obefintligt, säger Stoppel.

Nu vill både han och Mats Grauers att stödet från kommunen ska redovisas tydligare, om inte annat för att undvika mörkersiffror och dolda bidrag.

Upp med korten på bordet, lyder uppmaningen.

– Det viktigaste är att det finns ett krav på öppenhet och tydlighet i hur man redovisar siffrorna, säger Stoppel.

– Vi redovisar allt annat inom SHL-familjen, så varför inte redovisa det också?, säger Mats Grauers.

HV 71:s klubbdirektör Peter Eklund håller med:

– Vi talar om att vara transparanta, men här är vi det inte. Det här har så stor betydelse.

LISTA: De gynnas mest och minst