Höglander: ”Tänker på min syster hela tiden”

JVM-stjärnan om landhockey, Zorromålet och ofattbara tragedin

Av: Hans Abrahamsson

Publicerad:
Uppdaterad:

Landhockey och spontanhockey har gjort Nils Höglander till publikfavorit och Youtube-kändis.

Nu har ”Trollkarlen från Bockträsk” presenterat sig även för den internationella publiken.

– Jag har alltid varit sån som hittat på grejer, ibland blir det fel, ibland rätt och coolt, säger JVM-forwarden som inledde turneringen med ett klassiskt lacrosse-mål.

Sportbladet berättar historien om den lilla killen från Lappland som är på väg att bli riktigt stor, men också om en resa som har kantats av en ofattbar tragedi och sportsliga motgångar.

Juniorkronorna radade upp chanser mot Finland i JVM-premiären men det krävdes ett nytt konstverk av Nils Höglander för att spräcka Justus Annunens nolla. Hans nya lacrosse-mål trendade snabbt på sociala medier.

De som har följt Höglanders karriär är ändå inte speciellt förvånad över att han gör som han gör.

Veckorna före JVM-premiären befinner vi oss ett par hårda och välriktade slagskott från det som i dag heter Catena Arena, Rögles hemmaborg. Området på andra sidan vägen från ishallen sett är klassisk hockeymark. Här har bland andra Maria Rooth, Kenny och Jörgen Jönsson och bröderna Elvenes växt upp och spelat landhockey.

Nu spelas det åter landhockey i området.

När Sportbladet har bestämt träff med Nils Höglander inför JVM har han återigen bjudits in till landhockeymatch av ett gäng barn i tioårsåldern.

Och det är sällan eller aldrig som Rögleforwarden tackar nej.

– Jag bodde nära de här grabbarna förra säsongen och de kom och knackade på och frågade om jag ville vara med, det var så det började, berättar han.

1 av 3 | Foto: ANDREAS HILLERGREN

För Höglander har just landhockey, spontanhockey och egen lek med klubba och boll eller puck varit en naturlig del från det han var liten grabb fram tills i dag.

– Jo, det har alltid varit mycket landhockey, jag har alltid tyckt att det har varit roligt. Man har spelat själv, med kompisar eller som nu med några yngre grabbar. 

Att de unga killarna tycker det är extra motiverande att ha en SHL-stjärna i laget går inte att ta miste på.

Hade ”Foppa” som idol

Vi vrider tillbaka klockan 15 år och förflyttar oss 140 mil norrut. Det var i lilla Bockträsk, ett samhälle i Lappland med 20-talet invånare, som Nils Höglander växte upp. Klubban, bollen och pucken var aldrig speciellt långt borta. 

– Man höll på mest hela tiden, inomhus eller på sjön när den hade frusit, säger han.

Hur mycket har just den här leken bidragit till den spelare du är i dag?

– Mycket, men just då tyckte jag mest det var roligt att hålla på och spela. Då tänkte jag inte på att det skulle hjälpa mig som hockeyspelare. Jag tror jag har fått med mig ganska mycket från det, klubbteknik och säkert också spelsinne. 

På vilket sätt utvecklades spelsinnet?

– Genom att jag lärde mig att hitta olika lösningar. Ofta var det inte speciellt seriöst, mer att man ville göra lite roliga grejer. Det är ofta så man lär sig saker.

I dag är Nils Höglander en av SHL:s mest sevärda spelare och har bjudit på några klassiska så kallade lacrosse-mål, där han bakom mål lägger upp pucken på bladet och sedan svingar in den i krysset.

Varifrån får du inspirationen till alla konster på isen?

– Det är sån jag är, den personen jag är. Jag har alltid varit sån som hittat på grejer, ibland blir det fel, ibland rätt och coolt. Det har alltid varit Nils att hitta på såna grejer. Jag åkte slalom när jag var yngre och då var det många tricks, hopp och bakåtvolter. Det har säkert följt med även i hockeyn: att hitta på grejer och gör saker som ingen annan har gjort. 

Nu är du själv idol för unga killar och tjejer, hur känns det?

– Roligt! När jag var liten satt jag och kollade på många highlights från andra spelare och nu gör barnen det om mig nu när jag har gjort lite roliga grejer.

Haft många motgångar på vägen

Är det många som kommer fram?

– I Ängelholm är det många barn som kommer fram och tycker det är roligt med Zorro-målen och så

Vem hade du själv som idol och inspirationskälla?

– Peter Forsberg, han var duktig på allt. Sedan har jag kollat klipp på olika spelare, men ingen speciell så som jag kan lyfta fram. 

Efter två allsvenska säsonger med AIK gick Höglander 2018 till Rögle. Men vägen till firad stjärna i SHL och nu JVM-spel har varit långt ifrån spikrak. 

Höglander drabbats av motgångar på resan:

Som när han som ung grabb inte fick plats i Skellefteås pojklag utan i stället fick starta om i Clemensnäs. 

– Skellefteå hade tidiga tryouter och jag var väl för dålig helt enkelt. Jag tog mig inte vidare, det var inte mycket svårare än så. 

Eller när han lämnade Timrå efter bara ett år då han skulle ha börjat på klubbens hockeygymnasium:

– Jag trivdes inte där och då är det bättre att flytta. 

Eller när han för ett år sedan i sista stund petades från JVM-truppen:

– Tråkigt såklart, jag fick beskedet dagen före julafton när vi var i Kanada. Men jag åkte tillbaka till Rögle och gjorde mitt bästa där och det gick bra där. 

Ofattbar tragedi drabbade familjen

Motgångarna i hockeykarriären är ändå ingenting mot den ofattbara tragedi som inträffade för sju år sedan. Nils ett år äldre syster Tilda dog bara 13 år ung då kroppspulsådern plötsligt brast. I lilla Bockträsk var Nils och Tilda enda barnen och hängde ihop jämt. Syskonen var snudd på oskiljaktiga under uppväxten och lärde sig åka skridskor och spela hockey tillsammans. Nu skildes de åt på det mest tragiska sätt. 

Hur hanterar du saknaden efter Tilda i dag?

– Jag har vant mig att leva med det, ändå tänker jag på henne hela tiden, det gör jag, säger Höglander och blir allvarlig.

1 av 2 | Foto: Privat
Familjens egen bild på Tilda.

Förändras saknaden och sorgen med åren?

– Jag vet inte, känslan är svår att förändra, det är min syster som har gått bort och vi var tillsammans hela min uppväxt. Men åren går och man vänjer sig att leva med det. Hon är ändå med, det är inte mindre tänkande så, men det har gått längre tid sedan det hände. 

Kan du omvandla det till en styrka och drivkraft?

– Jag känner mer styrka än press i alla fall. Man har tvingats gå igenom en tuff period i livet och man blir starkare som person och i psyket. 

Känns det något extra att spela JVM?

– Klart att vi kollade hela familjen och så när Tilda och jag var små, då tyckte man att det var jättelångt bort att själv spela JVM. 

Siktar på JVM-guld

Vad har du för minnen från JVM-turneringar?

– Starkast var när Zibanejad avgjorde och Sverige vann. Då var jag elva och hade kommit in lite mer i hockeyn. Det är den jag minns bäst. 

Nu är det Nils Höglander och övriga JVM-truppen som ska försöka upprepa det Mika Zibanejad och det svenska laget gjorde för åtta år sedan.

I skadade Filip Hållanders frånvaro har Vancouver-draftade Höglander fått en nyckelroll i förstakedjan med David Gustafsson och Samuel Fagemo.

– Det känns skitkul att få det förtroendet med David och Fagemo, två grymma spelare, säger Höglander. 

Hur går det då i turneringen?

– Vi siktar så långt vi kan, mot ett guld såklart. Vi vet att det är tufft och att det är många bra lag, men vi siktar i alla fall högt.

Och med Höglanders trollkonster känns ingenting omöjligt.

Publicerad:

LÄS VIDARE