Kastades ut – nio dagar innan seriepremiären

HOCKEY

Ett lag med drömmar och möjligheter.

I dag finns ingenting kvar.

Haninge Anchors föll offer för licensreglerna – nio dagar innan seriepremiären.

Allt var egentligen precis som vanligt.

Ljudet av klubbor som tejpades och skridskor som slipades.

Skämten, skratten och övergången till den mer allvarsamma stämningen som uppstår ju närmare klockan tickar mot nedsläpp.

Förberedelserna var i full gång, Haninge Anchors skulle finslipa detaljerna inför seriestart och få eventuella svar på lagets kapacitet i en träningsmatch mot Köping den 6 september.

Skulle säsongen sluta i allettan? Fullt möjligt.

Eller ännu bättre – kval till allsvenskan? Kanske.

Haninge hade snabbt etablerat sig i toppen av den östra hockeyettan, spelade i en förhållandevis fin arena och ansågs – för bara några veckor sedan – vara ett av några få lag i Stockholmsområdet, utöver AIK och Djurgården förstås, som kunde konkurrera för att nå hockeyns elitnivå.

I dag finns inte laget längre.

Den där träningsmatchen mot Köping blev den sista.

Det här är historien om ett lag som grävde sin egen grav genom att, enligt dem själva, vara ärliga och realistiska.

Foto: SPORTBLADET TV
Haninge Anchors under en seriematch 2013.

Telefonsamtalet förändrade allt

Enligt klubbens egen utsago föll de offer för ett regelverk som uppenbart inte är vattentätt och som, framför allt, kanske inte motsvarar sitt syfte.

Men vi tar det från början.

När Haninge HF, Vendelsö IK och Västerhaninge IF. slogs samman 2013 skaffade sig nybildade Haninge Anchors snabbt ett underskott i ekonomin på grund av bland annat en underfinansiering av ungdomsverksamheten men också en bristande organisation.

På isen kunde ändå laget etablera sig i toppen av division 1 utan att Svenska ishockeyförbundet agerat mot klubbens blödande ekonomi.

Vändpunkten skulle komma 2015.

Haninge Anchors tillsatte en ny styrelse, med betydligt bredare erfarenhet av företagande, och stora ansträngningar gjordes för att få kontroll på ekonomin.

Bland annat skrevs ett avtal med Haninge kommun som gjorde att de kortfristiga skulderna avtalades till långfristiga.

Klubben var, sakta men säkert, på väg åt rätt håll.

Ekonomin navigerades i rätt riktning och de hade lyckats få ner det totala skuldbeloppet från 4,5 till 2,9 miljoner kronor.

Den här säsongen hade Haninge även lag i samtliga åldersgrupper för både flickor och pojkar.

Samtalet som förändrade allt

Därför slog nyheten ner som en bomb på styrelsemedlemmarnas skrivbord.

Ett telefonsamtal som kom att förändra allt.

Nu, under det tidigare regelverkets sista år i juli/augusti 2017, skulle förbundet agera – två månader efter att de nya reglerna införts som ska börja gälla från 1 september 2017.

Det var Bertil Andersson som ringde, ordförande i licensnämnden, och han förklarade att klubben hade en vecka på sig att skicka in en komplettering till den tidigare handlingsplanen.

En process med beslut och överklaganden var i gång.
I handlingsplanen till licensnämnden skrev Haninge Anchors att det egna kapitalet skulle vara återställd inom fem år och föreningen kunde även säkerställa likviditeten under sommaren 2018.

De försäkrade också förbundet om att inte klubben riskerade att hamna på obestånd under säsongens gång, utan kunde visa upp en överskott på en miljon kronor sammanlagt under de två senaste säsongerna.

Ett flertal klubbar i hockeyettan hade samtidigt också ett negativt eget kapital vid bokslutet den 30 april i år.

Men i Haninges handlingsplan, om hur de skulle återställa det egna kapitalet, var klubben ärliga i förhållande till osäkerheten kring andra klubbars ”för optimistiska handlingsplaner”.

Foto: SPORTBLADET TV
Fredrik ”Linkan” Bremberg i Haninge Anchors 2013.

”Blev dömda av en prognos”

Haninge skrev att de inte skulle klara kravet på eget kapital – och dömdes därefter.

– Men vi vet att vi hade klarat vår ekonomi ändå. Vi gjorde till och med en vinst på 300 000 kronor förra året, trots att vi spelade i allettan norra och hade bortamatcher mot Haparanda, Piteå och Östersund, säger Thomas Hilstad, Haninges styrelseordförande.

– Det som egentligen gnager är vad händer med klubbarna, som nu kommer att få spela ett år i hockeyettan, om de sedan inte klarar sin handlingsplan?

I förbundets licenskrav står det att licensen inte beviljas om en förening har ett negativt eget kapital under två på varandra följande räkenskapsår.

Haninge menar att de blev dömda på förhand.

– Känslan är att vi blev dömda av en prognos. Jag kan inte läsa beslutet på ett annat sätt än att det handlar bokslutet för i våras och nästa års bokslut. Visst, jag hade kunnat vinna drömvinsten på lotto och skänkt tio miljoner till klubben. Men det är ju inget man skriver i en handlingsplan.

Processen inleddes redan för knappt ett år sedan när Haninge, i ett möte med förbundet, förklarade sin situation.

Efter det där telefonsamtalet från licensnämnden kom sedan ett beslut om att licensen inte beviljas, något som Haninge omgående överklagade till förbundsstyrelsen.

Då skulle det dröja nästan en månad innan förbundsstyrelsen återförvisade prövningen till licensnämnden igen och med bara tre veckor till seriestart började processen om från noll.

Det slutgiltiga beslutet kom nio dagar innan seriepremiären.

– Tidsaspekten är en katastrof. Hanteringen är under all kritik. Men långa tiden för hanteringen kanske var ett kvitto på att de inte var säkra på sitt regelverk. Men hellre fria än fälla, i sådana fall, säger Hilstad.

– Att börja processen från noll igen, tre veckor innan seriestart, är väldigt, väldigt allvarligt. Dessutom med tanke på att vi hade pratat med förbundet om det här redan i oktober förra året.

Ishockeyförbundets ordförande, Anders Larsson, hänvisar beslutet till regelverket, men visar sympati för Haninge på grund av det sena beskedet.

– Jag är den första att hålla med om att det naturligtvis är olyckligt. Varför beslutet kom så sent beror på att Haninge kom med kompletterande uppgifter den 24 augusti. Därför återförvisade vi ärendet för att licensnämnden skulle få titta på de nya uppgifterna.

– Men reglerna tillämpas nu och klubbarna har haft fem år på sig att anpassa sig. Haninge uppfyller inte kravet och visade heller ingen plan på hur det ska göra det inom ett år. Reglerna är väldigt tydliga, fortsätter Larsson.

Varför dömde ni Haninge nu och inte nästa år, i sådana fall?

– Det kunde inte vänta, varje år är en prövning och Haninge kunde inte visa någon plan över hur de skulle återställa det egna kapitalet inom ett år. Jag känner mig trygg eftersom alla har antagit de här reglerna.

Är det rimligt att licensreglerna endast innehåller krav på det egna kapitalet?

– Det går naturligtvis att diskutera hur ekonomin mäts. Men vi har valt krav på det egna kapitalet eftersom vi ville ha ett enkelt och lättförståeligt motto. Kapitalet är mest tydligt. Och nästa år kommer det inkludera hela koncernen.

Foto: OLA AXMAN
Christian ”Fimpen” Eklund avslutade sin elitkarriär i Djurgården 2013 och fortsatte då spela i Haninge Anchors.

Satsar på dam och junior

Haninge blev tvångsnedflyttade till hockeytvåan, tappade samtliga spelare på några dagar och på grund av den knappa tiden kunde inte klubben få ihop ett helt nytt lag.

Inte heller klubbens ansökan om dispens för att inleda nästa säsong i division 2 beviljades och frågan kvarstår:

Kommer Haninge Anchors att ha ett a-lag igen?

– Nu kommer vi att fortsätta sanera ekonomin och satsa på de andra representationslagen, damer och juniorer, samt fortsätta utveckla ungdomsverksamheten, säger Hilstad.

– Sedan måste vi börja ett strategiarbete för när och hur vi ska klättra tillbaka. VI måste lägga bakom oss det som har varit, vara positiva och blicka framåt, fortsätter han.

Sedan sammanslagningen 2013 har en rad gamla meriterade profiler spelat i klubben.

Fredrik Bremberg, Tim Erixon, Stefan Pettersson, Christian ”Fimpen” Eklund och Jonathan Hedström.

– Givetvis är det tråkigt för klubben. Haninge har varit en bra inkörsport för juniorer att sedan slussas vidare. De hade något bra på gång, så det här beskedet känns trist, säger Bremberg.

ARTIKELN HANDLAR OM

Ishockey