Bjurman: Det största huvudstaden någonsin upplevt

HOCKEY

PITTSBURGH. Washington Capitals vann inte bara en hockeymatch i Stanley Cup-slutspelet i går natt.

De bröt en förbannelse och drev slutligen ut demoner som plågat laget, fansen och staden i decennier.

Nu är det inte alls omöjligt att blotta inspirationen och euforin tar dem hela vägen till hockeyns förlovade land.

Som när John McEnroe slutligen slog Björn Born, som när Torgny Mogren till sist vann en femmil över Gunde Svan, som när Boston Red Sox efter år av förnedring lyckades knocka New York Yankees…

Det var en ”äntligen-händer-det”-happening av den magnituden som fullbordades när Evgeni Kuznetsov fem och en halv minut in i övertidsperioden i den sjätte matchen i PPG Paints Arena lirkade in pucken mellan benen på Pittsburgh-keepern Matt Murray och skickade Washington Capitals till konferensfinal i Stanley Cup-slutspelet.

Fast nästan ännu större.

Under de drygt tio år som den moderna Ovetjkin & Bäckström-eran pågått har Caps i princip bara upplevt trauman i playoff, aldrig tagit sig förbi andrarundan fast de haft lysande lag och formligen promenerat hem grundseriesegrar – och gång på gång på gång är det just Pittsburgh som krossat deras hjärtan.

Går knappt att föreställa sig

Men nu är förbannelsen bruten, demonerna utdrivna, spöket avlivat – stjärnorna från huvudstaden ÄR i tredje omgången och går till helgen upp i en direkt duell om plats i Stanley Cup-finalen med Tampa Bay Lightning.

Den veritabla propp av av lättnad och lycka som därmed går ur laget, klubben och faktiskt hela Washington går knappt att föreställa sig. Det är över 20 år sedan ett DC-lag i någon av de stora proffsligorna – fotbollens NFL, basebollens MLB, basketens NBA och hockeyns NHL – lyckades ta sig så här långt.

Särskilt saliga är dock de inbitna Caps-fansen. De har ju hela tiden haft en av hockeyhistoriens största begåvningar till sitt förfogande, men inte fått något för det. Mer än påminnelser om att han – Alex Ovetjkin – inte kan slå sin generationskamrat Sidney Crosby när det väl gäller.

Men det kan han. Det vet vi nu. Och chansen att den ryske superstjärnan – ”The Great Eight” – trots allt ska frälsa dem med ett mästerskap medan tid finns lever.

Frågan är bara om Capitals är så överväldigade över att ha tagit sig över det förhatliga hindret Pittsburgh att de nöjer sig med det och glömmer att de måste knocka Tampa också – eller om de nu, när de mentala blockeringarna brutits sönder och pressen är borta, stormar mot final på ren eufori.

Bäckis måste tillbaka

Lätt blir det inte. Tampa Bay är en formidabel motståndare med siktet inställt på egna demoner som dansat för dem sedan finalförlusten mot Chicago 2015.

Ett är säkert:

Nicklas Bäckström måste kunna spela om Washingtons saga inte ska sluta med en uppgiven suck om att ”jomen, vi piskade pingvinerna i alla fall”.

Han missade den avgörande matchen i förrgår på grund av en handskada, och det får ju betraktas som direkt grymt. Center-snillet från Valbo har varit med om alla nederlagen och bakslagen sedan 2008, men när laget han svurit sin eviga lojalitet till sist spränger sönder sina bojor sitter han på läktaren med högerhanden i gips.

Hur illa det är med tassen vill klubbledningen inte avslöja , men hinner svullnaden innan fredag kväll gå ner så pass mycket att han kan greppa sin klubba kommer ”Nicky” vara med.

I så fall finns möjligheten att en redan oförglömlig hockeyvår i Washington blir den största huvudstaden någonsin upplevt.

Fem bästa svenska poängmakarna i NHL 00:23

Se fler höjdpunkter på viafree.se och matcherna live eller 48 timmar i efterhand på viaplay.se

ARTIKELN HANDLAR OM