Ishockey-VM

Leifby: Är det här public service, SVT?

Det ytliga och utspädda ger ingen mättnadskänsla

avMarcus Leifby

Ishockey-VM i SVT fortsätter med oförminskad styrka.

Förutom Sveriges matcher serveras vi köttben som Österrike-Norge och Storbritannien-Tyskland.

Är det public service?

Ishockey-VM är det nya bandy-VM, Sverige har krossat Italien (eller var det några glada entusiaster från Rimini?) och Norge med stora siffror och det var för väl, för efter 0-8 och 1-9 kan allt fortsätta vara så där trivsamt som alla vill att det ska vara. 

Pops leder studion i Stockholm, han har tre besöksstolar där gäster och experter kommer och går, och likt en delbar rysk trädocka kan vi ta bort ett skal och inuti den stora hitta en liten mindre variant.

I Bratislava-studion sitter Marie Lehmann med Roger Rönnberg som emellanåt kommer med, i hockeymått mätt, riktigt intressanta analyser och förklaringar.

Vågar de ta ytterligare ett steg?

Härom dagen kallade Rönnberg den ryske storstjärnan Nikita Kutjerov för ”mätt bondkatt” men tyvärr har jag svårt att höra honom säga samma sak om en svensk spelare, då är det lättare att ta till uttryck som ”inte det där riktiga flytet”.

De som känns minst intresserade av ”tio viktiga steg till en lycklig relation med Tre Kronor” är Micke Renberg och Maria Rooth. 

Ingen är lika frispråkig och frimodig som Niklas Wikegård, en gång i tiden på SVT, men Renberg har mycket Piteå-purkenhet i sig som jag hoppas han kan plocka fram om nöden kräver. 

Saknar ett ”uppslagsverk”

SVT:s stora Pops-ledda studio påminner om lokalen de nyttjade under fotbolls-VM förra sommaren och när jag tänker på de sändningarna märker jag en väsentlig skillnad. 

I hockeysändningarna saknas ett ”uppslagsverk” som kan, eller åtminstone försöker, förklara världen genom ishockeyn. 

Vad hände egentligen med ishockeyn i Tjeckien och Slovakien efter upplösningen 1992?

Vem är människan Aleksandr Ovetjkin? 

Italiensk ishockey!? 

Historier, bakgrund, sammanhang och förhållanden får stå åt sidan för det hockeymekaniska och vi dränks istället av information om puckinnehav, klubbtillhörighet och diverse statistik från den senaste NHL-säsongen.

Det här lite ytliga och utspädda ger ingen riktig mättnadskänsla och det gäller inte bara SVT:s sändningar från ishockey-VM, utan alla ishockeysändningar i svensk teve där det oftast handlar om att slunga olika värden fram och tillbaka.

Varför kan ingen förklara uttrycket ”bra kemi” ordentligt?

Den bara finns där, ”kemin”. 

150 miljoner

2011 förlorade SVT OS-rättigheterna, det sved rejält och i sin iver att resa sig meddelade SVT 2015 att de köpt ishockey-VM i sex år, varpå de sålde hälften till Nent/Viasat.

Enligt uppgifter kostar rättigheten runt 150 miljoner per år, lägg därtill en produktionskostnad på 10–15 miljoner kronor.

Ishockey-VM spelas varje år, för många tänder turneringen till på allvar först framåt kvartsfinalerna, och de senaste tio åren har de flesta haft möjligheten att följa VM (åtminstone Sveriges matcher) i reklamfinansierade kanaler.

Förutom att SVT ska bedrivas självständigt i förhållande till politiska, kommersiella (host) och andra intressen är en av grundtankarna att den också ska vara ett alternativ till de kommersiella kanalerna. 

De ska vända blicken åt ett annat håll, bredda utbudet och erbjuda ett programinnehåll som betal- och reklamteve inte skulle ta i med tång. 

De ska göra barnprogram och producera dokumentärfilmer om svensk mjölkproduktion, skicka journalister till Dagestan och Varuträsk, visa operetter, artistisk gymnastik och samiskspråkiga nyhetsprogram.

Ett par hundra miljoner på ishockey, VM-trall och Storbritannien-Danmark, 0-9.

Är det verkligen public service?

Kanske, men det förtjänar att diskuteras.


KNÄPP PÅ

På tal om public service, och god sådan. Inför fotbolls-VM i sommar visar SVT reportageserien ”Fotbollens nya planhalva” om damfotbollens utveckling i olika delar av världen. Finns på SVT-play. 

KNÄPP AV

På tal om public service, och navelskådande sådan. Få tv-hus är lika tittarfixerade som SVT. Ivrigt redovisar de hur många som har sett olika sändningar, i olika kanaler. För vems skull? 

ARTIKELN HANDLAR OM