Från talang – till en superstjärna

avHans Abrahamsson, Tomas Ros

Dokument: Det började i Södertälje – i år är Kopitar bäst betald i NHL

1 av 2 | Foto: Jimmy Wixtröm
Anze Kopitar är en av de största stjärnorna i Lag Europa

Han hade inte ens fyllt 17 år när han flyttade till Sverige och Södertälje SK.

En ung slovensk hockeyspelare i Sverige.

Nu är Anze Kopitar, 29, bäst betald i hela NHL, med en årslön på 120 miljoner kronor.

I morgon ska han sänka Sverige i World Cup.

Men hur hamnade egentligen en 16-årig sloven i Södertälje?

Historien om Anze Kopitars hockeyresa börjar i slutet av januari 2003 i den slovenska staden Bled. Där arrangeras ungdoms-OS och Sveriges U17-landslag är med i turneringen, precis som de övriga stora hockeynationerna i Europa.

Dessutom har Slovenien ett lag med i kraft av att de arrangerar turneringen. På plats i Bled finns också svenske spelaragenten Lars Cederström, i första hand för att kolla på lovande spelare från Sverige, men även från övriga europeiska länder.

För till skillnad från hur det ser ut nu fanns det ingen uppsjö av svenska talanger som förväntades bli NHL-stjärnor och gå högt i draften.

Vid den här tiden mår svensk juniorhockey som allra sämst.

Några veckor tidigare hade en uddamålsseger mot Vitryssland räddat Juniorkronorna från att åka ur A-gruppen.

Cederström tittade brett efter potentiella klienter från alla länder som deltog. I just det slovenska laget hade han dock inga större förhoppningar att hitta någon kommande storspelare.

Men i det slovenska laget fanns en spelare som stack ut, och som dessutom var ett år yngre än övriga spelare.

Anze Kopitar var bra redan då, men att han inte dominerade ännu mer visade sig ha en förklaring. I efterhand kom det fram att Kopitar spelat med feber för att han så gärna ville visa upp sig i matcherna mot riktigt kvalificerat motstånd.

Visst fanns det svagheter, i första hand baklängesåkningen och det defensiva spelet.

Men spelsinnet, puckhanteringen och förmågan att göra mål var något utöver det vanliga.

– Framför allt känslan med pucken, han hade en grym touch. Han spelade med slovener och det var mest fladderpass han fick, men han bara plockade ner pucken. Och blev det en chans gjorde han mål, säger en person som var på plats.

Helhetsintrycket av den slovenske ynglingen var alldeles för intressant för att Lars Cederström skulle släppa honom.

Ville tillbaka till Sverige

Anzes pappa Matjaz var en av Sloveniens mest kända hockeyspelare. Nu hade Matjaz precis avslutat sin egen spelarkarriär för att nu bli tränare och senare förbundskapten. Cederström tog kontakt med Matjaz. De kom överens om att Anze skulle åka på en hockeycamp i Upplands Väsby den sommaren, där en av ledarna var den legendariske ryske tränaren Vladimir Jurzinov.

Den då 15-årige Anze åkte till Upplands Väsby. Sov vissa nätter hemma hos Cederström, vissa nätter sov han på hockeyskolans förläggning.

När campen var över åkte han tillbaka till Slovenien och spelade en säsong i den slovenska högstaligan.

Han spelade både U18 och J20-VM för Slovenien. Efter säsongen ville Anze Kopitar tillbaka till Sverige.

Men att sälja in en slovensk b-junior till svenska SHL-klubbar i början av 2000-talet var inte helt enkelt.

Lars Cederström hade ett bra samarbete med Södertäljes sportchef Mats Hallin och det blev till slut SSK som tog beslutet att satsa på Kopitar.

I slutet av säsongen, i april 2004, åkte Cederström och dåvarande juniortränaren Per Nygårds till österrikiska Amstetten där U18-VM:s b-grupp avgjordes.

– Det var ”Lasse” som tjatade om att han hade en bra spelare och vi pratade lite med varandra om Anze. Sedan kunde inte Hallin åka till Amstetten så han frågade mig om jag kunde åka med och se om den där Kopitar var så bra som Lasse sa, berättar Nygårds.

På plats kunde Nygårds scouta Kopitar på isen och även träffa honom privat.

Efter den turneringen var det inte längre något att fundera på.

– Han var bra, bättre än de flesta, men inte super-outstanding. Men det var en sak med honom: när matchen var i ett läge där laget behövde göra mål så gjorde han det. När han ökade farten hände det grejer och han var verkligen duktig att göra mål.

Södertälje erbjöd Kopitar en plats i deras J20-lag och sommaren 2004 flyttade han in i en trerumslägenhet nära Scaniarinken. Först i augusti skulle han fylla 17 år.

– Klart det var en del som undrade ”fan, ska ni ta hit en sloven!?”, men de som sa så hade ju inte sett honom spela, säger Nygårds.

– Hans första träning… Det var ståpäls. Man såg hur bra han var, en fältherre redan då, säger Mats Hallin.

Kopitar fick också en inneboende i den sex år äldre Jonas Andersson, som numera jobbar som expert för SVT.

– Anze var oerhört seriös och driven i det mesta. Jag var nere och kikade på när han tränade med juniorerna och vilken fart och driv han hade i allt. Han var stark som löste att bo långt hemifrån. När hans familj kom och hälsade på såg man hur tajta de var.

Gav tips om skridskoåkningen

Andersson hade en egen lägenhet i Stockholm men vissa nätter använde han Kopitars lägenhet för att övernatta:

Jonas Andersson hade hunnit med både NHL- och AHL-spel och delade gärna med sig av sina erfarenheter till den unge slovenen.

– Med många kan man säga att han/hon säkert hittat någon väg att bli bra. Men jag tror Södertälje och Lasse Cederström var extremt viktiga för Anzes utveckling. Det fanns inte på världskartan, på den tiden, att bli bra på hockey i Slovenien. Nu fick Anze träna två pass på dagen i Södertälje och en bra hockeyutbildning, säger Andersson.

Jonas Andersson gav främst råd om skridskoåkningen.

– Visst fick han lite vägledning av mig. Han frågade mycket om skridskoåkning och jag försökte hjälpa honom så gott jag kunde. Men i synnerhet var Lasse (Cederström) den som var största stödet, speciellt utanför isen.

Södertälje ordnade med en cykel och en lägenhet.

– Vi samlade ihop möbler till lägenheten, minns jag. Hans första soffa var min svärfars gamla skinsoffa, säger Mats Hallin.

Dessutom en gratis måltid på en restaurang som heter Nablus. Kopitar, Cederström och sportchefen Mats Hallin var på Nablus och åt lunch en dag. När de var färdiga frågade Hallin ägaren om han ville sponsra den unge slovenen med en måltid om dagen.

– Ja, ja. Inga problem, var svaret.

Och så var även den biten också löst.

Favoritmaten?

– Pannkakor, schnitzel och päronsoda, berättar den dåvarande ägaren.

”Hans hockey-IQ är högt”

Anze Kopitar pratade knappt någon svenska under åren i Södertälje.

– Han pluggade på distans, hans farmor var lärare, säger Hallin.

Däremot förstod han väldigt mycket, väldigt snabbt. Något som Per Nygårds konstaterade efter första veckan på is:

”Efter en vecka fattar han svenska bättre än ni andra svenskar i laget”, sa Nygårds när Kopitar utan problem kunde genomföra en övning som de andra åkte fel på.

– Hans hockey-IQ är högt och var det redan då. Han stod alltid först på övningarna och han åkte aldrig fel. Aldrig. Tror inte det hände en enda gång, han var helt klockren där, säger Nygårds.

Utanför isen var inte Kopitar killen som stack ut.

– Han höll en otroligt låg profil. Enda önskemålet han hade som jag minns var att han ville ha helgjutna klubbor, men det var mer en hockeygrej. Utanför isen var det aldrig några problem. Trots att han var en talang jobbade han otroligt målmedvetet och var ödmjuk. Jag tror han har haft en trygg uppväxt som grund för sina värderingar, säger Nygårds.

På isen hände det desto mer.

Under Kopitars första säsong i Sverige pågick NHL-lockouten som till slut ställde in hela säsongen. NHL-stjärnor vällde in i SHL men för Kopitar blev det ändå fem SHL-matcher den säsongen.

I juniorlaget öste han in poäng.

– Jag minns en rolig historia när vi mötte AIK i J20-serien. Anze var fruktansvärt bra i den matchen. Efter ett tag hade han gjort fem poäng. Mitt under matchen kom domaren fram till mig i båset och sa: ”Den där 28:an, var fan har ni hittat honom?”. Jag har nog aldrig varit med om att en domare kommit fram och frågat så om en spelare, berättar Nygårds och skrattar.

Den sommaren draftades han av Los Angeles Kings i den första rundan, som nummer elva totalt. Kommande säsong blev den sista i Södertälje.

Då var Anze Kopitar en dominerande spelare trots att han precis hade fyllt 18 år. I kvalserien vann han poängligan, men det räckte ändå inte. Södertälje åkte ur SHL och Anze Kopitars karriär fortsatte i Los Angeles Kings.

Själv har Kopitar hyllat åren i Södertälje:

– Tiden där var väldigt bra. De tog väldigt bra hand om mig. Jag har Södertälje att tacka för mycket. Per Nygårds hade stort inflytande på mig, han var min coach i juniorerna så det var han som gav mig chansen och jobbade en hel del med mig. Så han ska ha en hel del cred, sa Kopitar i en intervju med Sportbladet för några år sedan.

Resten är historia.

Bäst betald i hela NHL

I dag är Anze Kopitar en firad NHL-stjärna och nyutnämnd lagkapten för Los Angeles, där han vunnit dubbla Stanley Cup-titlar.

I vintras skrev han på ett åttaårskontrakt värt 80 miljoner dollar, 680 miljoner kronor. Kommande säsong har han en årslön på svindlande 120 miljoner kronor. Ingen NHL-spelare tjänar mer.

– Att han skulle bli så här bra kunde nog ingen som såg honom då säga. Men Anze har allting. Han kan teka, spela i offensiva situationer som powerplay och även defensiva situationer. Och han kan göra mål på så många olika sätt, säger Nygårds.

Dessutom vann Kopitar förra säsongen Selke Trophy, priset till NHL:s bäste defensive forward.

– Att han skulle få Selke kan jag lova att ingen kunde tro när han var i Södertälje, säger Nygårds.

Kopitar är också lagkapten för Lag Europa och i morgon kväll ska han försöka sänka Sverige.

Landet där karriären tog fart på allvar.

Under gårdagens presskonferens fick Kopitar frågan om det betyder extra för honom att ställas mot Sverige:

– Jag har många svenska vänner, så lite mer viktigt är det. Men väl på isen tänker du inte på vilka du möter, eller var du spelade för tio–tolv år sedan. Vi är här för att vinna en hockeymatch, svarar han.

ARTIKELN HANDLAR OM