NHL

Salming: ”De unga spelarna var livrädda”

avMattias Karlsson

Börje Salming berörs djupt av det som händer i NHL.

Backlegendaren har själv upplevt coachernas skräckvälden.

– Jag har gått igenom många idioter, säger 68-åringen.

Mike Babcock, Bill Peters och Marc Crawford är tre NHL-coacher som har anklagats för att förnedra sina spelare och det har vidtagits åtgärder mot dem.

Börje Salming har följt det som pågår, bland annat har Johan Franzén berättat hur psykiskt dåligt han har mått på grund av hur Mike Babcock har behandlat honom.

– Det var riktigt jobbigt att läsa och tråkigt som fan, jag lider verkligen med Franzén för det han har fått genomgå och jag vill att han ska känna min stöttning. Det är många coacher som sitter i skiten nu, det är för jävligt vad de har gjort och förkastligt på sättet de har tryckt ner spelare. Jag tycker väldigt synd om spelarna, jag vet hur man mådde själv som spelare många gånger, säger Börje Salming.

”Skrek fruktansvärda saker”

Själv var han en av de svenska ishockeypionjärerna i Nordamerika och hann uppleva mycket som spelare i NHL från 1973 till 1990.

– Många coacher hade humör och blev arga, men många av dem gjorde inga idiotgrejer och det hör till att kunna bli arg också. Det var däremot en coach som var helt galen, han var helt dum i huvudet, det var på 1980-talet så då var jag lite äldre – men det var synd om de unga killarna som kom in, det var för jävligt, de blev livrädda och kunde knappt spela ishockey. Han skrek fruktansvärda saker och kastade grejer över hela omklädningsrummet, säger Börje Salming.

Då hade svensken hunnit bli en av de mest rutinerade spelarna och tog stort ansvar.

– Jag fick hjälpa dem, det var vid många tillfällen som jag fick säga till dem att skita i det och jag fick påminna dem om att de var där för att spela hockey och inget annat. Jag försökte vara schyst, jag var ju van vid det mesta och hade varit med sedan 1970-talet – jag brydde mig inte så mycket vad coacherna skrek, utan jag körde bara på och försökte visa i stället att jag kunde spela hockey. Hos mig gick det in genom ena örat och ut genom det andra örat, fastän de försökte, säger Börje Salming.

”Många galningar”

Det som hände var att det handlade mycket om bestraffning i stället för vägledning.

– En coach ska vara den som alltid leder laget och ser till att alla mår bra och drar åt ett håll. De ska inte trycka ner någon, det har ju aldrig fungerat – det blir man ju sämre av. En del tränare kanske trodde att de gjorde oss bättre, de kunde inte hantera rollen helt enkelt. De unga spelarna kunde må jättedåligt – det kunde vara en felpass på träning och sedan bestraffades hela laget med tio vänder skridskor fram och tillbaka, det fick många av lagkamraterna att titta snett på spelaren som gjort ett misstag också, säger Börje Salming.

Att komma som svensk ishockeysspelare till Kanada i början av 1970-talet var tufft, även tonläget i rinken kunde vara jobbigt att hantera och det var många hårda ord.

– Det där snacket var så vanligt som spelare ute på isen, för det var så många galningar bland motståndarna, så var mentaliteten då – de skrek väl extra mycket på mig för att jag var svensk, jag fick höra allt både på och utanför plan. Om spelarna skulle uppträda så där i dag så skulle alla bli avstängda, alltså inte bara för vad de gjorde i matcherna utan också för vad som kom ur mun. De sa fruktansvärda grejer och skrek från båset också – med tanke på hur spelarna numera blir avstängda i Sverige på grund av de säger något fult, om de sa saker som de gjorde där borta skulle de bli avstängda för livet, säger Börje Salming.

”Hoppas de mår dåligt”

Under de 17 NHL-säsongerna märkte han också viss utveckling när det gällde attityd och respekt.

– Jag önskar att det hade varit nolltolerans då också, ingen jävla skit utan att vara schyst fastän man är coach. Jag var okej med det då, men nu när jag tittar tillbaka så håller jag inte med det. Jag hoppas att de mår dåligt för vad de har gjort, de får leva med det. Nu tycker jag att det är bra att de styr upp alltihop, det är klart att det ska kunna bli upprättelse – det ska vara så att man tar tag i saker direkt och att folk får chansen att lära sig, säger Börje Salming.

I sammanhanget vill han framhålla att det också fanns flera coacher som han lärde sig mycket av och tog väl hand om honom.

– Mina första coacher var jävligt bra, både Red Kelly och Roger Neilson som var mycket europeisk. De flesta var riktigt bra, framförallt mot mig men också mot de flesta andra i laget. Man får vara positiv och tänka på det som är bra, det finns så många duktiga coacher också och som är schysta. Jag har förträngt den där skiten för det orkar jag inte tänka på, jag fick låta bli att lyssna, säger Börje Salming.

”Tystats ner”

Mike Babcock har han träffat ett flertal gånger och han har följt honom som coach både i Toronto Maple Leafs och Detroit Red Wings.

– Vi har träffats i omklädningsrummet, runt matcher och i andra sammanhang. Jag har upplevt honom som väldig duktig och framgångsrik som coach, men jag visste inte om det som kommer fram nu och det har inte funnits någon anledning till att jag skulle få uppleva det. Nu framgår det att det inte har varit så bra, tyvärr är det så att sådana här saker har tystats ner, säger Börje Salming.

Mike Babcock och Bill Peters har under säsongen fått lämna Toronto Maple Leafs respektive Calgary Flames på grund av sina metoder, Marc Crawford har stängts av som assisterande coach i Chicago Blackhawks i väntan på utredning.

Som back inledde Börje Salming karriären i Kiruna AIF och fortsatte spela i Brynäs, efter tiden i SHL spelade han de sista säsongerna i AIK.

ARTIKELN HANDLAR OM