Skrota proffs-domarna - nu

HOCKEY

TIMRÅ

Proffsdomare.

Men sämre än en amatör.

Thomas Andersson var Sveriges bäste domare i fjol.

Men som proffsdomare blåser han ungefär som Philadelphia inlett säsongen i NHL.

Då kan man lika gärna skrota proffsdomarsystemet med en gång.

Foto: Inte ens amatörmässig I fjol jobbade Thomas Andersson som brandman och dömde ishockey vid sidan av. Då var han bäst. Som heltidsproffs är han sämre, menar Sportbladets Mats Wennerholm. Här diskuterar Andersson med Timrås Robert Carlsson.

Mitt betyg på Andersson efter matchen Timrå-Luleå:

Ett plus - underkänt.

Jag vet inte vad som hänt, men jag tycker att "Kuben" var mycket bättre då han jobbade som brandman och hade domarjobbet som extraknäck.

Otroligt bra i fjol, då han var bestämd och satte en tidig nivå i matcherna. Han ska fortfarande ha beröm för att han inte accepterar något snack från spelarna på isen.

Men i går tyckte jag att Andersson blåste lite när det passade och var allmänt tvetydig.

Ett typexempel var då Timrås Per Hallin åkte ut 2+2 minuter för en hög klubba och en interference på samma gång.

Jag hyllar modet att ta en sådan utvisning.

De flesta domare brukar inte våga ta för två regelbrott på en gång, speciellt inte på en spelare i hemmalaget.

Men när Hallin åkte mot båset sa jag till min bänkgranne:

- Jag garanterar att nästa utvisning blir på en luleåspelare.

Jag fick naturligtvis rätt då Per Savilahti-Nagander åkte ur för en hakning som jag såg tiotals exempel på under matchen - utan åtgärd.

Den här svajigheten och godtyckligheten i domsluten är typisk för den här säsongen.

Och det finns inget mer irriterande för en spelare.

Spelarna suckar uppgivet

Jag har pratat med massor av elitseriespelare de senaste dagarna och alla bara suckar uppgivet.

De vet aldrig vad som gäller från match till match.

Nivån åker bergochdalbana och det underlättas inte av det internationella domarutbytet som Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) gett order om.

Förra matchen jag såg, Brynäs-Timrå i lördags, dömdes av en tjeckisk domare som hette Hombola. Men redan efter en period hade jag omedvetet strukit över H:et och skrivit dit ett T i stället.

Tombola.

Det var ett mer passande namn på en domare som blåste lite när han ville.

Som vanligt igen

Inför den här säsongen var det ju sagt att Sverige skulle följa NHL och verkligen blåsa för alla spelförstörande moment. Hakningar, fasthållningar och interference.

Under träningsmatcherna gjorde domarna det också.

Och spelarna var inte dummare än att de snabbt anpassade sig till det nya och slutade hakas och hålla fast.

Men när serien började var det som vanligt igen.

Det är det som är den stora Blåsningen.

Mellan Timrå och Luleå igår såg det ut precis som i fjol.

Det hakades, hölls fast och slashades. För det mesta utan åtgärd. Kritikerna menar ju att man ska få haka varandra och stoppa en spelare med ett omvänt livtag. Annars är det inte "hockey". Men det har ingenting med hockey att göra. Det är bara ett sätt för mindre bra spelare att stoppa de som är bättre.

Tacklingskonsten har försvunnit

Hockey är i mina ögon hög fart, klubbteknik, spelsinne och snabba tempoväxlingar som tar en duktig skridskoåkare förbi en mindre bra spelare.

Det är också - och har alltid varit - tillåtet att tacklas.

Men den konsten har försvunnit i takt med att hakningar och fasthållningar tillåtits bli en del av spelet.

I NHL har man fått tillbaka farten och stjärnorna tillåts glänsa. Plötsligt är en lirare som Michael Nylander trea i NHL:s poängliga.

Det hade han garanterat i n t e

varit med den gamla bedömningsnivån.

Mats Wennerholm

ARTIKELN HANDLAR OM