De kan ta oss till hockeyhimlen

...men sorry, Sverige - då måste fler våga träda fram i rampljuset

Foto: LASSE ALLARD
SUPERDUON Mats Sundin och Peter Forsberg i VM-hallen i Åbo. Det är här de ska göra succé i gruppspel två... och sen i slutspelet i Helsingfors.
HOCKEY

ÅBO

Peter Forsberg och Mats Sundin har gjort mycket för svensk hockey.

Alla svenska mästerskapsguld på 90-talet har någon av de två svenska superstjärnorna som gemensam nämnare - vissa båda.

Kan de rädda oss nu också?

Just nu ser det nattsvart ut, men med Foppa och Sudden i laget kan himlen vänta runt hörnet.

Det sägs att Sverige är bäst på att slå ur underläge.

Jag hoppas verkligen att det stämmer.

Men ska vi se rent krasst på siffrorna och spelet i det inledande omgångarna, har Sverige rasat till sjätte och sista plats i min rankning över de stora hockeynationerna.

Det har inget med tycke och smak att göra.

Det bygger på kalla fakta, där motståndarna helt enkelt varit bättre, gjort betydligt fler mål och släppt in färre.

Nu behöver det inte vara någon nackdel inför fortsättningen.

Det kan vara som i slalom, där det oftast är en fördel att ligga en bit bakom inför andra åket.

Läget är bra för Tre Kronor

Man slipper pressen att vara i ledningen och kan släppa på allt.

Hur många gånger har inte Anja Pärson, Pernilla Wiberg eller Ingemar Stenmark legat sexa efter första åket?

Och vunnit.

Jag tror faktiskt att det passar Tre Kronor rätt bra.

Just nu är allt ljus på Peter Forsberg och Mats Sundin.

Frälsarna.

Men jag minns den gång jag satt med Peter Forsberg på ett kafé i Denver och frågade honom vilket var det bästa råd han kunde ge unga hockeyspelare.

Foppa svarade:

- Att laget är större än jaget.

Det precis så det är.

En enda spelare, eller ens två, kan inte avgöra en match på egen hand.

Peter Forsberg och Mats Sundin är naturligtvis en ovärderlig tillgång för Tre Kronor, men de utgör också en liten fara.

Det är lätt för de andra spelarna att gömma sig bakom stjärnorna.

Kliv fram - visa ingen respekt

Det är ganska elementär lagpsykologi.

Därför är det inte Peter Forsberg och Mats Sundin som måste vara bra för att Tre Kronor ska lyckas.

För de två är alltid bra.

Det är i stället namn som Mika Hannula, Peter Nordström, Jörgen Jönsson, Ronnie Sundin eller någon av alla de andra som nu hamnat helt utanför strålkastarljuset, som avgör hur det ska sluta för Sverige i VM.

De måste kliva fram, bestämma sig.

Vara lika kaxiga som Peter Forsberg och Mats Sundin var när de spelade i sina första mästerskap, totalt utan respekt och med viljan att vara bäst - trots att de ännu inte var det.

Samtidigt måste Hardy Nilsson anpassa spelet efter motståndet.

Det är en grundförutsättning för Tre Kronor ska lyckas.

Hardy kastade om - desperat åtgärd?

Nu går vi i samma fälla som våra motståndare gjorde under Sveriges storhetsår på 90-talet.

Den svenska modellen byggde på smart defensiv och att utnyttja motståndarnas misstag.

I går på träningen hade Hardy Nilsson kastat om i alla kedjor, men det verkade chansartat, nästa desperat.

Som om han skrivit upp alla forwardsnamn på olika lappar, lagt dem i en hatt och dragit spelare efter spelare.

Det kändes som det var lite panik över det hela.

Nu har vi ändå tre matcher på oss att få spelet att stämma inför kvartsfinalen.

För det är först då det börjar på allvar.

Glöm inte det.

Det är naturligtvis synd att inte Michael Nylander kommer till VM. Men samtidigt är han inte den spelartyp som Tre Kronor behöver mest just nu. För nu behövs en målskytt - ingenting annat.

Jag såg Finland-Tjeckien i Åbo i går och det var en virvlande, fartfylld match.

Och tjeckerna vann till slut med 2-1.

Känner ni igen det resultatet?

En typisk tjeckseger skulle jag vilja säga, knapp men ändå tydlig.

Tjeckerna fick in flera tunga namn från NHL i sista stund och det har förvandlat dem till en guldkandidat igen.

Jag hade nästan räknat bort tjeckerna, men de har en märklig förmåga att vinna jämna matcher.

Och så har de Milan Hejduk - den målskytt Sverige saknar.

Min favorit till guldet är ändå Kanada. Jag håller fast vid det.

Kanada var bra mot Sverige och senast de vann guld i Finland 1997 blev de bara bättre och bättre ju längre turneringen varade.

Och hur det än går för Sverige, är det här den bästa VM-turnering som någonsin spelats.

Så bra lag har aldrig funnits i ett VM.

Det är verkligen världsklass.

Sportbladets Mats Wennerholm rankar lagen

Mats Wennerholm