Carter: Vi blev tokiga av att bara vänta

Kanadas festfixare berättar om guldmålet

HOCKEY

HELSINGFORS

Kanadas matchjälte Anson Carter går omkring i ett kaos.

Spelarna har firat segern med att tömma en brandsläckare i omklädningsrummet.

– Är det fest så är det, säger han och skrattar.

Foto: aå
Kanadas matchhjälte Anson Carter smakar på guldmedaljen.

Precis som 1997 i Finland är Kanada världsmästare – och precis som då slog laget Sverige i finalen.

– Det är en underbar känsla. Jag var med då och jag är med nu. Det är otroligt häftigt att se grabbarna, som inte var med då, sprudla av glädje. Titta bara, vilken lycka, säger Anson Carter.

Han är den störste hjälten. 13.49 in i förlängningen tryckte han in pucken vid Mikael Tellqvists högra stolpe.

Fick jubla – två gånger

Det tog flera minuter innan målet blev godkänt.

– Jag var aldrig orolig. Jag såg att den satt, men väntan blev otroligt lång. Vi höll på bli tokiga. Kändes som år, säger Anson Carter.

Han jublade direkt och hela det kanadensiska laget var snabbt på isen och kramades i en hög. Men domaren hade inte sagt sitt och glädjen kom av sig.

– Istället fick vi jubla över målet två gånger och det var ju inte heller helt fel. Nej, jag är bara så oerhört lycklig, säger Anson Carter, tillvardags i stjärnspäckade New York Rangers.

När de kanadensiska spelarna klev in i omklädningsrummet hittade någon en brandsläckare och på några sekunder förvandlades allt till ett kaos. Lukten var frän och spelarna drack champagne och hostade.

– Kanske inte världens smartaste grej att göra, men vadå? Man vinner inte VM-guld så ofta, säger Anson Carter och skrattar.

Vad tyckte du om Tre Kronor?

– Det är ett väldigt bra lag, men vi hade turen på vår sidan. Måste vara tufft för dom att förlora i en förlängning.

Hur resonerade ni inför sudden?

– Vi sa inte så mycket, utan vi gick bara ut och körde. Personligen var jag faktiskt inte ett dugg nervös. Tvärtom. Jag var nästan för lugn.

Ni fick bort Forsberg?

– Ja, det där gjorde vi bra. Han fick inte komma loss.

Plötsligt dyker spelarfruarna upp i omklädningsrummet och det stora kramkalaset bryter ut.

– I kväll ska vi festa, det är ett som är säkert, säger Anson Carter.

En till champagnekork flyger i luften. Den kanadensiska festen har bara börjat.

Patrik Thornéus