Fantastiskt - i onödan

Det var party - men det blev Tjeckien i kvarten i alla fall

1 av 4 | Foto: GETTY IMAGES
Full fart - till ingen nytta Daniel Alfredsson offrade nästan allt för att Sverige skulle slå Finland. Det räckte till oavgjort - och hela ansträngningen var förgäves.
HOCKEY

HELSINGFORS

Det var en fullständigt fantastisk hockeymatch.

Fantastisk - men fullständigt i onödan.

Det var på ett sätt hockeyns återupprättelse.

Ingen som var i Hartwall Arena kunde undgå att se vilken makalös sport hockey är - när den betyder nåt och när publiken är delaktig. Det var en stämning som är det närmaste extas jag varit på länge men det var en extas som hela tiden parade sig med en grisfest, en kräftskiva, en midsommarnatts-tumult. Party, kort sagt. Men party med passion.

Hockeyn behövde det här. Det var tusentals svenskar här.

De var mycket lyckliga - fullständigt i onödan.

Grymt spel i power play

Jag antar att ni framför tv-apparaterna var nästan lika lyckliga. Jag hoppas stämningen trängde igenom rutorna. Jag har hört antydningar om att så var fallet. Det var hockeyfest i Svea rike igen. Jag tror det blev en stor lördagskväll i både Sverige och Finland. Jag tror det blev en renässans för hockeyn som stor tv-sport.

Jag tror ni njöt - fullständigt i onödan.

Jag tror också att ni njöt av Tre Kronors spel i power play. Det är det grymmaste jag sett under de år jag följt svensk landslags-hockey. Jag såg finnar darra så fort de fick en utvisning och de såg de här två svenska konstellationerna som går och spelar i numerärt överläge. Mats Sundin som back är skoningslös och i går visade Nicklas Lidström en del av det som gör honom till världens bästa back.

Tre mål i powerplay - det sista var den osannolika kvitteringen i slutsekunderna, ett på många sätt klassiskt svenskt hockeymål.

Tre vackra, skoningslöst effektiva mål - fullständigt i onödan.

Jag tror också ni led med tre svenska spelare.

Mikael Tellqvist gjorde sin andra match och han var ganska dålig. Vid 1-0 får Daniel Tjärnqvist pucken på benet så att Tellqvist blir helt ställd, vid 2-0 är det ett högt skott som han möjligen står lite felplacerad på. Vid 3-1 lämnar han en retur som Saku Koivu slår en ganska lös backhand längs isen som Tellqvist inte hinner ner på. Det ser billigt ut. Vid 4-3 gör han en jättetavla. Det är ett skott från tekningscirkeln som han släpper in under plockhandsken trots att det är från långt håll. Han står, vad jag förstår, felplacerad och det var så orättvist - Sverige gjorde sin bästa period sen matcherna mot Kanada i Salt Lake City eller sen upphämtningen mot Finland här i Helsingfors i VM 2003. Då kom det där skitmålet. Det var så orättvist.

Sen spelade Mikael Tellqvist felfritt. Det bör sägas. Han gjorde bland annat en fullständigt osannolik räddning efter sex minuter i tredje perioden när Niko Kapanen kom helt fri och hade öppet mål. Tellqvist fick ändå ner en klubba och gjorde en av sitt livs räddningar.

Fick visa sin storhet

Äntligen fick Mikael Tellqvist visa sin storhet - fullständigt i onödan.

Markus Näslund har tappat allt som gjort att han rankats som NHL:s tredje bästa forward. Han skjuter inga av sina dragskott i världsklass, han åker i vägen för sina medspelare, han mår inte bra.

Peter Forsberg ser allt mer frustrerad ut. Han mår inte heller bra, han sliter som ett djur men han är inte så stark att hans klubbteknik fungerar och hans skridskoåkning gör inte att han någon enda gång kommer i fart med pucken. Han lider varje gång han är på isen, han lider efter matchen när han måste prata med media. Har man vant sig vid att vara världens bästa hockeyspelare och inte längre är det så är det naturligtvis inte särskilt kul. Då spelar det inte ens nån roll att man vet ungefär varför man inte är bäst.

Efter matchen lyssnade jag på Foppa när han pratade med journalister. Han njöt inte direkt av situationen. Jag hörde honom säga 13 gånger att "det bara är att fortsätta att jobba på" och hoppas att formen och tajmingen kommer.

Hur den nu ska kunna göra det när han inte fått nån grundträning under hela sommaren efter magoperationen.

-Motståndarna kan inte lita på att han inte är så bra, sa Hardy Nilsson efter matchen. Det är kanske en tröst men en klen sådan. Foppa skrämmer ingen just nu. Möjligen skrämmer han sig själv men knappast någon motståndare.

Foppa var trots allt till slut inblandad i den makalösa kvitteringen när han gav Tomas Holmström en genial passning som gav skottet som Holmström kunde slå in sin egen retur på. Ett stor hockeymål som visade moralen och hjärtat i det här Tre Kronor.

Ett stort mål - fullständigt i onödan.

En seger hade gett oss Tyskland i kvartsfinalen. Nu väntar Tjeckien. Det blir betydligt svårare.

Vackrast var ändå 3-3-målet. Klapp-klapp av sovjetisk modell där Fredrik Modin till slut slog in pucken med hjälp från magikerna Kim Johnsson och Daniel Alfredsson.

Slutet var också en klassiker. Steve Miller sjöng "Abracadabra" i Hartwall Arena efter 4-4-kvitteringen och det var verkligen en passande låt. Det var trolleri och ren magi. Hockey som konst och en ren illusion. Det var mycket stort att vara med om.

Andra sköna svenska vändningar mot Finland

Lasse Anrell

ARTIKELN HANDLAR OM