I dag gäller det – nu måste förbannelsen brytas

Wennerholm: Hjärtat säger ja, men hjärnan säger fortfarande nej

HOCKEY

LEKSAND. Nu gäller det.

Ska Sverige äntligen bryta JVM-förbannelsen?

Jag hoppas det.

Hjärtat säger ja, men hjärnan säger fortfarande nej.

Foto: BILDBYRÅN
26 år sedan sist... ”Det är 26 år sedan Småkronorna tog JVM-guld senast, det är elva år sedan de tog medalj – och det är sex år sedan de överlevde en kvartsfinal. Nu gäller det", skriver Sportbladets hockeykrönikor Mats Wennerholm.

Det är 26 år sedan Småkronorna tog JVM-guld senast.

Det är elva år sedan de tog medalj.

Och det är sex år sedan svenskarna överlevde en kvartsfinal.

Det är svårt att bryta den typen av motgångar. De står där som ett monument över tidigare misslyckanden som dessutom har hänt så många gånger att det blivit en klar trend.

Det som talar för Sverige är det jag varit inne på tidigare.

Ett uselt power play kan bara bli bättre och ett ännu uslare box play kan inte bli sämre.

Svenskarna har målskillnaden 3–6 i power play/box play, men 8–3 i spel med lika antal spelare på isen.

Det handlar alltså om två saker i dag:

1) Att göra mål i power play.

2) Att inte släppa in några i numerärt underläge.

För i spel fem mot fem vinner Sverige.

Svenskarnas problem i power play hänger naturligtvis samman med att Nicklas Bäckström inte riktigt nått upp i den nivå alla räknade med på förhand.

Det är han som ska vara motorn och playmakern i det svenska power play-spelet.

Jag såg tjeckerna förlora mot Finland med 2–6 uppe i Mora i början av turneringen och då såg tjeckerna sådär ointresserade och nonchalanta ut som de kan göra ibland.

Men den matchen kanske inte var någon bra värdemätare.

Dagen innan hade tjeckerna spelat jämnt med Ryssland och fallit med uddamålet (2–3). Tjeckerna har dessutom aldrig missat medalj i ett JVM som spelats i Sverige. Senast i Umeå/Skellefteå 2000 blev det guld.

De tre tidigare mästerskapen i Sverige har gett ett silver och två brons.

Den trenden måste definitivt brytas.

Springer NHL-hjältar i korridorerna

Annars har det varit roliga dagar här i Leksand och Mora.

Man har sprungit ihop med många gamla NHL-hjältar i korridoren på hotellet.

I går fick jag ett artigt ”Good Night” från Ron Sutter, numera chefsscout i Calgary Flames och en av sex legendariska Sutter-bröder som alla spelade i NHL.

Det vimlar av scouter och NHL-höjdare i Leksand och Mora.

Som på alla JVM.

Alla spelare på isen vill till NHL och här handlar det bara om det ska bli förr eller senare. De flesta som är intressanta för NHL-klubbarna är redan draftade och i den här åldern handlar det om att visa att man är tillräckligt bra för NHL-hockey.

NHL har större läktarutrymme än Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) och det är bara en detalj som visar vilka som styr i hockeyvärlden. Å andra sidan får NHL betala för sina läktarplatser.

Det har de råd med.

De blir ju serverade ett gigantiskt smörgåsbord med europeisk hockeytalang.

Varmkorven i pauserna i Mora har slagit sig in som en av de bästa i hockey-Sverige.

Där slår Mora Leksand med hästlängder.

Kan inte låta bli att fortsätta att berömma Luleås juniortrio Linus Omark, Robin Lindqvist och Magnus Isaksson. Tre riktiga kämpar som är beredda att offra en hörntand för en JVM-medalj.

De har vuxit enormt efter all speltid i elitserien.

Den som släppt fram dem där?

Tjecken Slavomir Lener. Han är väl den enda som har anledning att jubla i dag – hur det än slutar.

ARTIKELN HANDLAR OM