KHK:s baksmälla kan bli värre än att vakna upp med en tiger i sängen

HOCKEY

Karlskrona har förtjänat sin SHL-plats och alla inom svensk hockey säger grattis – så även jag.

Men klubben får det tufft, mycket tufft, att långsiktigt etablera sig i SHL.

Det är sanning som vi inte kan blunda för.

21.15 i tisdags jublades det häftigt i Arena Karlskrona.

Blekinges hockeystolthet tog steget till SHL och den svenska drömmen om att resa genom seriesystemet blev verklighet.

Den drömmen är häftig, men priset kan vara för högt.

Baksmällan kan var värre än att vakna upp med en livs levande tiger i sängen.

Hissar stor varningsflagg

Under de senaste åren har några klubbar gått upp och ner i högsta serien med dystra konsekvenser utifrån ett ekonomiskt perspektiv. 

Flera klubbar som har varit i SHL (fd Elitserien) har, efter degradering, fått kämpa med en kostym som inte går att finansiera vilket har lett till rekonstruktioner av stora mått.

Jag tänker på AIK, Leksand, Mora, Södertälje och Malmö.

En fest i några säsonger med en baksmälla som lever kvar minst lika länge.

Därför hissar jag en stor varningsflagg.

Karlskrona kommer få det svårt att etablera sig i SHL.

Varför svårt – jag vill peka på tre punkter:

Ekonomi.

Tradition.

Juniorverksamhet.

Brynäs guld undantag

Kostnaden för ett SHL-lag är 45-70 miljoner kronor per år (spelare, ledarlöner inklusive skatter/avgifter, material, resor med mera).

Ett topplag måste ha en budget på över 60 miljoner kronor. Ja, det finns en direkt korrelation mellan ekonomi och tabellplacering sett över tid. Man måste gräva djupt i plånboken om man ska ha chansen att vinna LeMat.

Det kan givetvis finnas undantag något år (Brynäs guld 2012) och det sker årligen att ett dyrt lag slutar i botten men sällan att ett billigt lag slutar i topp.

Det här är en sanning vi måste bära med oss när vi diskuterar svensk ishockeys bästa.

Ett nytt SHL-lag behöver öka omsättningen med 45 miljoner för att kunna konkurrera. 

För att etablera sig måste man öka med 55 miljoner kronor och för att nå toppen 60 miljoner. Detta har både Växjö och numera Örebro klarat av. 

Men för att nå denna nivå krävs oftast en ny arena alternativt en ombyggnation av den befintliga.  Att vara kvar i den ”gamla mysiga ladan" är inte ett alternativ.

Knappast försvarbart

Nu kommer det svåra; det är knappast försvarbart att investera mellan 50 och 250 miljoner kronor utan en längre intäktsgaranti än närmaste säsong.

Som att man inte kan åka ur SHL.

Om en positiv ekonomi är en förutsättning inför investeringen kan jag avslöja att arenan blir en stor utgift för ägaren då intäkterna inte kommer täcka kostnader.

Arenabygget blir försvarbart först när man räknar in andra värden som exempelvis stolthet, förebilder, marknadsföring för en stad/kommun, konserter/event som skapar tillhörighet etc. Klubbarna som har hanterat sin arenakostnad i nära samarbete med sin kommun är de klubbar som mår bäst i dag. Som Luleå, Örebro, Växjö, HV71 och Skellefteå.

Det saknas tradition i Karlskrona.

Tradition är inte att man byggde en ishall på 60-talet eller att man har en härlig klack med ett häftigt namn - Black Bugs!

Tradition är hur stadens invånare förhåller sig till idrott i synnerhet till hockey. Tradition betyder att hockey/idrott är en självklarhet i staden, till och med en livsstil.  I vissa städer är hockeykänslan invävd i allas tankemönster. I städer som Skellefteå, Jönköping och Karlstad är hockeyn mer än bara en idrott, det är närmast en religion. 

Linköping – ingen riktig hockeystad

Linköping saknar några generationer hockeykultur och staden saknar det efterlängtade guldet innan den kan bli en riktig hockeystad. 

Linköpings chans till tradition är först när 90-talister kan berätta för sina tonåringar om de bästa LHC stunder som de fick uppleva i sin ungdom.

Hockeykultur - Rögle BK en förebild.

En toppjuniorverksamhet har en kostnad på mellan 6-8 miljoner kronor. Spelare är mer rörliga än någonsin och detta gäller även för spelare i unga åldrar.  SHL-föreningar jobbar hårt med utbildning av egna produkter från barn som börjar i lagens ”Tre Kronor hockeyskola”  till spelare som kommer till föreningen först som 16-åringar.

Jag saknar topp-juniorlag i Karlskrona idag. 

När jag jämför med SHL-lagen, och till och med Rögle BK som är den enda klubben som har hanterat nedflyttning på ett bra sätt senaste tio åren, ligger Karlskrona efter. Den största anledningen till Rögles stabilitet är deras hockeyverksamhet under A-laget.  Ständigt i toppen av J18- och J20-serier ger bra tillväxt underifrån vilket ger en bas att hantera när spelare flyttar vidare för nästa äventyr.

Ta inte mina ord som negativa – jag gläds med Karlskrona.

Det är härliga dagar för Karlskrona och gänget som kämpat sig till en välförtjänt plats i SHL, men när segerfesten är slut ska räkningarna betalas.

Det är lättare sagt än gjort.

En baksmälla kan bli otäckare än själva festen.

MIKE HELBER