Fick sms i sjuksängen från gnällig förälder

Kenny Jönsson om dramat under tv-pucken som kan ha blivit hans avsked till hockeyn

1 av 7 | Foto: ANDREAS HILLERGREN
HAN BRINNER FÖR NYA YRKET Kenny Jönsson arbetar som brandman var tredje vecka. ”Det är lite likt hockeylivet. Man ingår i ett team och har fysiska krav”, säger han.
HOCKEY

Det är ett år sedan Kenny Jönsson var nära att dö i samband med TV-pucken i Örnsköldsvik.

I Hockeystudions podd ser han tillbaka på blodförgiftningen och pratar om hetsen från föräldrar och hur den kan sabba ungdomsidrotten.

– Jag fick sms när jag låg i sjuksängen från en förälder som hade åsikter om sonens speltid. Då blev jag riktigt arg och förbannad, säger Kenny Jönsson, 42.

I dag startar TV-pucken i Malmö.

En hockey- och tv-fest där få bilder utstrålar samma glädje som när ett lag gör mål eller vinner en viktig match. Begreppet tv-puckshög beskriver så bra den positiva energi som sprids av ungdomarna.

2015 avgjordes turneringen i Ångermanland och det blev också en livskris för före detta storbacken Kenny Jönsson. I stället för att stå i båset som ledare för Skåne slutade veckan med att han låg på intensiven och var faktiskt nära att mista livet.

– Det började på lördagsmorgonen, gruppspelet för Skåne var över och vi skulle spela nedflyttningskval. Jag mådde dåligt och fick inte i mig någon frukost. Magen vände sig ut och in och jag spydde. Vi i lagledningen tog ett gemensamt beslut att jag inte skulle följa med på matchen och jag låg i skolsalen och följde Skånes match. Jag blev inte bättre, trots att jag vilade hela dagen, säger Jönsson.

”För få andningar”

På lördagsnatten blev Jönssons tillstånd sämre.

Han fick kramper och mådde mycket dåligt.

– Det var min lagledare som ringde SOS. Jag ville inte åka iväg. Jag ville vara med grabbarna. Men det var tur att jag åkte iväg i ambulansen in till sjukhuset. Jag opererades i magen och de hittade inte riktigt vad som var fel på mig förutom att jag fått blodförgiftning och hade en infektion i tarmarna, berättar Kenny Jönsson.

När Jönsson kom in till sjukhuset hade han 180 i puls. Kroppen hyperventilerade och blodtrycket var inte bra. Och i efterhand har han förstått hur illa det var med honom.

– Det var en händelse som jag minns med eftertryck från sjuksängen. Det var när jag blev väckt av en sjuksyster mitt i natten. Jag tyckte det var konstigt och sa ”andas bör man, annars dör man”. Men det var faktiskt så. Jag hade för få andningar per minut och hon väckte mig på grund av andningsuppehåll.

Tiden med Skånes TV-pucklag var speciell.

Och blev den senaste, kanske sista, kopplingen hockeylegendaren hade med sporten.

– Jag tar gärna någon ungdomsledarroll i framtiden. Men just nu passar det inte. Och det har egentligen inget med att jag blev sjuk i Ö-vik att göra. Jag jobbar som deltidsbrandman och kan inte kombinera jobbet med ansvaret som hockeytränare.

Foto: Andreas Hillergren
Tomas Ros träffade Kenny Jönsson på hans nya arbetsplats. Foto: Andreas Hillergren

Jönsson fick se en mörk sida av rollen som ungdomsledare.

Den sidan som innebär att föräldrar tar barnens idrott på för stort allvar och ser sitt barn som en pensionsförsäkring. Den sida som innebär nattliga samtal från överengagerade föräldrar som har mycket stort fokus på sonen eller dotterns idrott.

– Ungdomsidrotten är viktig för samhället. Det är så nyttigt för barn att få tillhöra en grupp och det spelar ingen roll om det är musik eller idrott. Brinnet och engagemanget är viktigt. Men jag tror att antalet ungdomsledare kommer att minska om problemet eskalerar.

”Utbilda föräldrarna”

Jönsson hävdar att man kan likna antalet ”galna idrottsföräldrar” med samhället i stort. Om det är 95 procent som sköter sig på stora fotbollsmatcher, främst i större städer, är det den sista klicken som får rubriker och skapar en otrygg situation.

– Jag tror inte vi kommer att få bukt med problemet. Men vi kan stävja det via att utbilda föräldrarna om vad som är okej och inte okej. Och att förklara vad konsekvenserna blir och att antalet ungdomsledare blir färre om föräldrarna inte skärper sig.

Vad är det värsta du varit med om?

– Det var när föräldrar ville ha möten eller samtal om sitt barn. Sedan säger de att jag inte fick berätta om mötet för barnet. Jag kan inte fatta det där. Det är barnets behov som ska vara i centrum, inte föräldrarnas. Varför vill föräldern snacka med ledaren och det ska vara hemligt för barnet?

Kenny i Rögle-båset. Foto: Bildbyrån

Stämmer det att du fick ”idiot-sms” när du låg i sjuksängen i Örnsköldsvik?

– Ja, det kom från en förälder som ville veta varför sonen hade så lite med istid. Personen gnällde väldigt mycket. Sms:et kom mitt under lagets match och då blev jag riktigt förbannad och irriterad. Man gör inte så, säger Jönsson i podden.

Förutom utbildning av föräldrar så anser Jönsson att en stor tydlighet från klubbarna hjälper till för att stävja problematiken.

– Klubben måste bestämma sig för om de bedriver verksamhet för bredd eller topp. Sedan måste man vara tydlig vad som gäller. Ska alla spela lika mycket eller är det någon typ av selektering. Då har man valet som förälder, och barn, var man tycker att man passar in.

”Likt hockeylivet”

I dag har Kenny Jönsson bytt inriktning i livet. Han säljer en must, äger och sköter en biltvätt i Ängelholm och är deltidsbrandman, ett yrke han hyser stor respekt och har starka känslor för.

– Ja, jag jobbar var tredje vecka med räddningstjänsten. Jag har sex minuter på mig att ta mig hemifrån till brandstationen. Livet som brandman är lite likt hockeylivet. Man ingår i ett team, har lite fysiska krav på sig och är under press i vissa situationer.

– Jag vill ge det här livet några år. Sedan får vi se vad som händer. Jag skulle kunna se mig som en backcoach någonstans. Jag gillar att utmana spelarna på isen och tävla med dem, säger Jönsson.

Hör hela podcasten med Kenny Jönsson här!

* * *

Har du egna erfarenheter av problem inom ungdomsidrotten? Sportbladet gör just nu en granskning där din historia kan bli en viktig del. Mejla vår reporter Andreas Käck här!

VANN BÅDE OS OCH VM UNDER 2006

Namn: Kenny Jönsson.

Född: 6 oktober 1974.

Ålder: 42 år.

Klubbar som spelare:

Rögle BK 1991–94,

Toronto Maple Leafs 1994–95,

New York Islanders 1995–2004,

Rögle BK 2004–09.

Statistik SHL:

130 matcher, 16 mål, 48 assist, 64 poäng.

Statistik NHL:

686 matcher, 63 mål, 204 assist, 267 poäng.

A-landskamper: 137. Stora Grabbars Märke #163.

Klubbar som ledare:

Rögle BK 2010–13 (ass. coach),

Skåne, TV-pucken 2014–16,

Helsingborgs HC 2016–17.

Främsta meriter:

OS-guld 1994 och 2006, VM-guld 2006. Guldpucken 2006.