Farmen, Kanada

Här kämpar Tellqvist för en ny chans i rampljuset

1 av 3 | Foto: Lasse Allard
HOCKEY

ST JOHN'S

Väntan.

Det är vad livet i NHL:s farmarligor går ut på. Väntan på den stora chansen, väntan på att telefonen ska ringa.

Målvakten Mikael Tellqvist har väntat i snart tre år nu.

– Visst har jag funderat på att flytta hem när det känts som mörkast. Men sedan har jag ändrat mig. Det skulle kännas som att ha kastat bort tre år här borta, säger Tellan.

Här borta.

Det är så han uttrycker det, ”Tellan”.

Och det finns inger mer ”här borta” än St John´s i Kanada.

Mikael Tellqvist spelar på en av farmarlagslivets mest avlägsna platser.

St John´s ligger på Newfoundland, hundratals mil ut i Atlanten och så långt österut man kan komma i Nordamerika.

– Det tar fyra timmar att flyga till London i England - och tre och en halv till Toronto, säger Tellan.

Han befinner sig alltså ganska precis mitt emellan drömmen om NHL och lockelsen att flytta hem till berömmelsen och uppmärksamheten i Europa.

Förra våren kom Mikael Tellqvist in vid ställningen 1–5 i kvartsfinalen mot Finland i VM i Helsingfors.

Det blev hans stora genombrott i det svenska folkhemmet.

Stort genombrott

Alla trodde nog att det skulle bli det stora genombrottet i NHL också, steget in i finrummet i miljonstaden Toronto.

Men efter fem matcher i målet och två och en halv månad i Toronto Maple Leafs kom det besked Tellan inte ville höra.

– Klubben sa att jag skulle skaffa en permanent bostad i St John´s. Något annat sa de inte. Men man behöver inte vara Einstein för att räkna ut vad det betydde, säger Tellan.

Nej, Tellan har gjort resan förr. Tre och en halv timmes flyg nästan rakt österut, till snöstormarnas land.

Och ytterligare väntan.

– Jag har blivit uppkallad till Toronto flera gånger sedan dess, då Ed Belfour eller Trevor Kidd skadat sig. Men jag har inte fått stå något mer, säger Tellan.

Resan till farmarlaget är inte bara en resa mellan ytterligheterna Toronto och St John´s.

Rookie-kontrakt

Den pulserande mångmiljonstaden och ”fiskebyn” med 100 000 invånare.

Det är ännu större ytterligheter i lönekuvertet.

Mikael Tellqvist tjänar 700 000 amerikanska dollar per säsong och så länge han är uppkallad till Toronto gäller den taxan. Det motsvarar fem miljoner svenska kronor.

Men så fort han skickas till St John’s minskar den lönen till en tiondel.

– Jag har 90 000 kanadadollar när jag spelar i St John’s. Det är 500 000 kronor ungefär och mindre än jag skulle tjäna i elitserien. Men eftersom jag är uppkallad så pass ofta, kommer jag ändå upp i en hyfsad årslön, säger Tellan.

Han har samma kontrakt som alla rookies. Alla spelare under 21 år måste skriva på tvåvägs treårskontrakt, där lönen i farmarlaget är en tiondel av den i NHL. Den enorma skillnaden i lön, gör att Tellan redan tjänat tre gånger så mycket under sina korta perioder i Toronto, mot vad han gör på en hel säsong i St John’s.

En toppmålvakt som Mikael Tellqvist skulle annars lätt tjäna 1,5 miljoner kronor i elitserien, kanske ännu mera.

– Men det går inte att tänka så. Jag är här för att jag vill spela i NHL och alla målvakter måste gå igenom den här processen. Min chans kommer och kontraktet går ut efter den här säsongen. Då hoppas jag kunna förhandla mig till ett envägskontrakt.

Hur går det till då du blir uppkallad?

– De ringer från Toronto och jag har mobilen på hela tiden. De ger mig ett bokningsnummer på flyget och det är bara att packa och ge sig iväg samma dag.

Det är inga korta resor?

– Nej. Jag blev nedkallad till New York för någon månad sedan, då Toronto skulle möta New York Islanders. Jag var redan i Toronto som tur var, eftersom vi var på väg hem från en bortaturné. Det var bara att flyga till New York och ta en taxi ut till Long Island. Där satt jag på bänken och dagen efter fick jag beskedet att det inte var så farligt med Ed Belfours ljumskar. Så det var bara att ta en taxi till flygplatsen igen.

Det står inga limousiner framkörda?

– Nej, man får klara sig själv. Det är bara att ta trunken och sticka.

Det blev en kort utflykt och femton timmar på flygplan och flygplatser.

– Men jag är van att flyga. Eftersom St John´s ligger där det ligger, flyger vi till Toronto när vi ska ut på bortaturnéer. Vi har det som bas, men därifrån blir det nästan alltid buss till bortamatcherna.

Det är inte samma lyx som när du reser med Toronto?

– Nej, där flyger man överallt och det är chartrade specialflygplan med fåtöljer som i första klass. Och man bor alltid på de bästa hotellen.

Ska man beskriva farmarlagslivet rent geografiskt, finns inget värre ställe än St John’s.

Det finns inget ont att säga om staden eller den vänliga och hockeytokiga befolkningen.

Men läget.

Och framförallt vädret.

När vi går ut på stan, försvinner nästan Tellan bakom de drygt meterhöga snödrivorna.

Snön vräker ner

– Det är ändå ingenting mot hur det var i fjol. Då snöade det flera veckor i sträck. Annars är det väldigt varierat. Det kan vara fyra olika årstider på en enda dag.

Tellan har inte mer än sagt det, förrän snön börjar vräka ner över de branta gatorna.

Det ligger snö långt in i trappuppgången, då han slår upp porten till hyreshuset där han och sambon Sara Ericsson bor.

Det är brittisk stil över huset, med sin smala och branta trappa upp till trerumslägenheten på andra våningen. Det är en liten lägenhet, men utsikten är storslagen.

På de korta sekunder det tagit att ta sig upp för trapporna, har det spruckit upp och solen skiner från en isblå himmel. För ett ögonblick får värmen från solen snön att smälta och det att börja droppa från taket.

Vi pratar vidare i tio minuter och kastar sedan en ny blick utanför fönstret.

På den korta tiden har det rullat in några väldiga gråsvarta moln, som sedan lagt sig till rätta rakt över staden och börjat släppa ifrån sig snöflingor stora som corn flakes.

– Ni ser, säger Tellan.

– Och i eftermiddag kan det mycket väl börja regna.

St John’s är en fiskestad som levt på det kokande havet utanför.

Efter att upptäcksresanden John Cabot upptäckt Newfoundland 1497, åkte han hem till Europa och berättade om hur hela havet utanför kokade av fisk.

Enligt Cabot räckte det med att slänga i en spann i vattnet och när man drog upp den var den full av sprattlande torsk.

Den historien fick de europeiska emigranterna, främst irländare, att söka sig till Newfoundland långt innan den stora emigrationsvågen gick över Atlanten. Därför är också St John’s Nordamerikas äldsta stad.

Men i dag är torsken utfiskad, stränga kvoter råder och många av fiskarna är arbetslösa.

Många har öppnat barer och pubar i stället och resten har blivit deras gäster.

Därför är George Street i St John’s är Nordamerikas bartätaste gata.

– Det kan gå rätt hett till där på helgerna, men det brukar stanna vid något slagsmål, säger Tellan.

Höggravid fru

Den här dagen har backen Pierre Hedin precis kommit tillbaka från sin utflykt till Toronto. Han har med sig sin höggravida fru Karina. De ska ha barn i mars. Frågan är om Pierre är kvar då.

Han är fortfarande salig över att ha fått debutera i NHL, på hemmaplan i Air Canada Centre och i ett kanadensiskt derby mot Calgary.

– Jag kunde inte ha önskat mig något mer, säger Pierre.

– Jag tyckte jag gjorde vad jag kunde så länge jag var där, men det finns många bra backar i Toronto. Jag väntar gärna på nästa chans.

Han är inte ensam.

Så funkar det för svenskarna i farmarligan

I dag inleder Sportbladet resan till hockeyns bakgård. En unik serie i fyra delar om det okända hockey-Kanada: Från farmarligorna till juniorhockeyn. Först ut: Målvakten Mikael Tellqvist. När han gjorde resan över Atlanten sa Toronto Maple Leafs: ”Skaffa en permanent bostad i St John’s”. – Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut vad det betydde, säger Tellan.

Mats Wennerholm

ARTIKELN HANDLAR OM