Livs missar - dramat lever

Jag vet vilka som avgör - målvakterna

HOCKEY

JÖNKÖPING

Det är upplagt för en klassisk avgörande match i morgon kväll på Hovet i Stockholm mellan HV 71 och Djurgården.

Jag vet vilka som avgör:

Målvakterna. I går fällde Stefan Liv HV 71 medan Joaquin Gage räddade Djurgården.

Det var en märklig match i går i Kinnarps arena.

Djurgården vann med 4-1. Första perioden var en av de bästa jag sett i årets upplaga av elitserien, välspelad med ett mäktigt tempo och två giganter på isen i Per Gustafsson och Johan Davidsson i hemmalaget som spelade smart och engagerat och verkligen ville avgöra.

Skottstatistiken gav 16-5. Det var total utspelning.

Det gav 1-0.

Bara 1-0.

Jag tror det var det som HV 71 föll på. När den urladdningen inte gav mer än ett mål orkade de inte ställa om och komma tillbaka in i sitt vinnande tempo när Djurgården kvitterade på ett powerplaymål av Niklas Kronwall som sköt ett skott från blå linje som ostört letade sig in i mål. Och sen 1-2 som Matthias Trattnig sköt från blå linjen på högersidan och som också det tämligen ostört gick in i Stefan Livs bortre hörn.

- Det målet får Stefan ta på sig, sa Harald Lückner när jag frågade om hans åsikt om målvaktsspelet.

Stefan i målet var lite flaxig

Det såg onekligen ut så. Han kan möjligen ha varit skymd av Ola Thorwalls. Stefan såg lite kantig ut och lite ovanligt flaxig. Jag vet egentligen inte hur målvakters psyken fungerar men jag inbillar mig att om de är som bäst fungerar de inte alls. Då är det som en andlig teflonpanna där förväntningar inte existerar, nerver är bedövade och gummiben gipsade.

Stefan Liv i går på hemmaplan var inte sån. Kanske fick ha en känning av de nerver han inte brukar ha.

Joaquin Gage var strålande i går.

Mest minns jag några svettiga spagaträddningar på skott som såg nästintill omöjliga ut. I förra matchen i Globen såg han inte alls lika omöjlig ut och bland annat det avgörande målet såg ju knappast otagbart ut.

Nerver, psyken - eller snarare avsaknaden av det - avgör vilka som får det tvivelaktiga nöjet att möta Färjestad i semifinalerna.

Liv eller Gage? Just nu är det fördel för Gage.

HV 71 eller Djurgården? Just nu är det fördel Djurgården.

Niklas Wikegård gav det hela nästan episk tyngd efter matchen när han spände sina milda rotweiler-ögon i den samlade presskåren och sa:

- Vi hade inte en tanke på att vika oss mot HV 71 - det har Djurgården aldrig gjort förut och kommer aldrig att göra.

Wikegård kanske vet nåt som vi andra inte vet för om man ska se strikt skönhetsmässigt på den här kvartsfinalen så är ju HV det spelande laget medan Djurgården är det spelförstörande laget. Djurgården vinner om de aggressivt kan trasa sönder motståndarnas spel. Då måste dock spelare som den återupplivade Mathias Tjärnqvist vara helt frisk och orka spela så tufft i 60 minuter som han gör under perioder av matcherna just nu. Mathias Trattnig måste orka också han i 60 minuter.

Lindqvist är effektiv

Den enda forward som övertygat genom att spela elegant och effektiv hockey är ju Fredrik Lindqvist och de båda backarna Kronwall.

I morgon måste spelare som Kristofer Ottosson och Mikael Johansson visa att de är värda sina feta löner. I går var de märkligt genomskinliga.

Dessutom är skandalspelaren Christian Eklund tillbaka. Han kommer att vilja visa sin bästa sida.

För att HV 71 ska vinna måste fegheten i skottskedet försvinna. Och en spelare som Johan Davidsson - Johan 3:16 som han kallades på en banderoll i Kinnarps arena och det vet vi som kan vår Bibel att den versen handlar om riktigt stora jämförelser - måste orka hålla världsklass i 60 minuter. Kanske längre. Davidsson spelade mycket i de två första perioderna. Kanske för mycket. Kanske borde Harald Lückner ransonera sin världsspelare.

Sjunde avgörande match är alltid en stor idrottshändelse. Nu kanske äntligen Djurgården får spela inför en utsåld arena. Det är de värda efter den här heroiska säsongen där ett på pappret rätt mediokert lag lyckats ta en fjärdeplats i serien.

Jag hoppas dock att de tar bort det löjliga beslutet från förra matchen att förbjuda HV:s trumma.

Jag vet inte om man tala om yttrandefrihet i såna här sammanhang men att förbjuda motståndarna att heja som de vill är knappast modernt.

Det är snarare pinsamt.

ARTIKELN HANDLAR OM