Pinsamt, Djurgården...

Jag skämdes på läktaren när ”Järnkaminerna” vek ner sig

HOCKEY

Det här var pinsamt, Djurgården.

Jag skämdes att sitta med mina kanadensiska kollegor på läktaren och se djurgårdarna vika ner sig fullkomligt mot Toronto.

Det blev 9-2.

Det var inte bara en smäll för Djurgården, utan hela den svenska hockeyn.

Är vi verkligen inte bättre än så här?

Foto: scanpix
Djurgårdarna stod inte upp mot tunga Toronto.

Djurgården kallar sig för järnkaminer och har alltid värnat om att spela en tuff, fysisk hockey.

Men i går såg de ut som en flock fromma lamm, som jagades av vargar. Det var snudd på förnedring.

Det var precis samma syndrom som våra svenska juniorlandslag visar då de möter transatlanter.

Bristen på mod, att stå upp, att våga ge sig in i skiten och ta en smäll. Nu vann Toronto varenda närkamp.

Chicken swedes, helt enkelt.

Jag trodde jag skulle slippa skriva det, speciellt då en av alla på Globens läktare var mannen som en gång suddade ut det begreppet i NHL.

Börje Salming.

Börje fick kvällens enda stående ovation, då han presenterades för publiken och fick göra det symboliska första nedsläppet.

Mer än välförtjänt. Börje stod för allt det inte Djurgården lyckades står för i går.

Niklas Wikegård brukar inte ha svårt för att uttrycka sig, men på presskonferensen efteråt höll han en mycket låg profil.

Inte ens han lyckades elda upp sina spelare.

Nu finns det naturligtvis förklaringar till att det blev på det här viset.

Torontospelarna är numret större än sina svenska motståndare.

Extra large mot medium

Det är XL mot medium, fem-tio extra kilon i snitt och fyra, fem centimeter i längd.

Men det är ingen ursäkt.

Det är modet som är avgörande och Toronto tog inte det här som någon vänskapsmatch.

De har en del elaka, tuffa spelare som smällde på och fullföljde tacklingar och den leken ville inte Djurgården vara med i.

De hängde med i en period, den första, men jag antar att Torontos coach Pat Quinn röt till i periodpausen, för 1-1 blev 1-3 på fjorton sekunder i början av den andra, mellan 1.44 och 1.58.

Sedan var det spel mot ett mål.

Och det var inte så att Torontos spelskickligaste stjärnor glänste. Alexander Mogilny åkte inte åttor runt djurgårdarna, utan nöjde sig med ett mål. Mats Sundin gjorde två, men lekte bort några givna lägen senare i matchen.

NHL-lagen är överlägsna

Toronto och Djurgården är ungefär jämställda i sina olika serier, två lag strax under den absoluta toppen i NHL respektive elitserien.

Är skillnaden så här stor?

Egentligen inte, men visst är NHL-lagen överlägsna.

Det där att svenska elitserielag skulle kunna utmana, är bara önsketänkande.

Världens bästa hockeyspelare finns i NHL och det märktes tydligt i går.

Det var ändå fest i Globen, då de flesta var där för att se Toronto.

NHL har ett fast grepp även i Sverige. Det var utsålt - 13 850 - i Globen, trots att biljetterna var svindyra (de dyraste kostade 660 kronor).

När var det utsålt senast?

Det var bra länge sedan i alla fall.

NHL har en särskild dragningskraft och har fått ett väldigt genomslag i Sverige de senaste åren.

Det märks på intresset.

Det enda positiva jag kan skriva om Djurgården är att det var kul att se sjuttonåringen Johannes Salomonsson. Hans passning till reduceringen 2-9 höll världsklass.

I dag möter Toronto Färjestad.

En match som också är utsåld.

Jag hoppas Färjestad kan återupprätta lite av svensk hockeys heder och bjuda på bättre motstånd i kväll.

Många gnällde på Djurgårdens nya matchtröjor.

Jag tyckte de var snygga.

Mats Wennerholm