Passet spelar ingen roll – det handlar om kvalitet

HOCKEY

Nu inför Leif Boork förbud att värva fler utlänningar till Brynäs.

Men är det utlänningarnas fel att det går dåligt för vissa klubbar?

Knappast.

I hockey spelar det ingen roll vad som står i passet.

Det är kvalitén på spelarna det handlar om.

Sanningen är i?stället att många klubbar inte ens vet vad det är för spelare de värvar.

Sportchefer och klubbdirektörer får ett fax från någon agent med ett namn och en lång meritlista.

En agent som gärna tillägger att ett dussin andra klubbar står på kö för att värva just hans klient.

Och scoutingen i de flesta elitserieklubbar är lika med noll.

De har ingen aning.

Det blir panik, impulsköp och ofta besvikelse.

Men kraven och förhoppningarna är också lika stora som tålamodet är kort.

Krizan – flopp som blev ett fynd

Ta Modos slovakiske målvakt Karol Krizan.

Han kom till Ö-vik med ett handbagage i stort sett. Han hade inte ens målvaktsutrustningen kvar sedan säsongen innan.

Och han kunde inte ett ord engelska.

Efter försäsongen undrade vissa ledare i Modo om de utsatts för ett bedrägeri – att någon agent med rymligt samvete bara plockat en kille från gatan.

Jag pratade själv med några Modospelare som suckade uppgivet och sa att killen inte ens kunde stoppa en badboll.

När Harald Lückner skällde ut honom fick han använda tjecken Miloslav Horava som tolk och Horava var nästan gråtfärdig efteråt – han hade aldrig fått så mycket skäll.

Om än indirekt.

Krizan fick också börja på bänken.

Men då Mikael Zajkowski blev skadad var Krizan enda valet och Modo började planera för kvalserien.

Men så anlände slovakerna Rastislav Pavlikovsky och Jan Pardavy, Krizan fick några att prata och umgås med och han hade hunnit köra in alla nya skydd.

Sedan spikade han igen.

Fiaskot blev ett fynd.

I?dag är han ny publikfavorit i Ö-vik och med i toppen i målvaktsligan.

Därför kan jag tycka att Södertälje hade lite dåligt tålamod med sin tjeckiske skyttekung Petr Leska. Sex matcher utan mål och tjecken skickades hem.

Nej, det är för lätt att som Boork prata om att det blir en för stor kulturkrock att komma till en svensk klubb.

Det känns som en undanflykt.

Titta på Red Wings, Boork

Jag tror inte det är någon direkt kulturkrock för en finländare att flytta till Sverige. Det är att göra det lite enkelt för sig. För visst går det att bygga lag oavsett var spelarna kommer ifrån.

Det är ju tränarens jobb – och övriga organisationen kring laget. Att ta hand om killarna och få dem att trivas. Även utanför isen.

Det är bara att gå till NHL och titta på mångkulturella Detroit Red Wings.

Där samsas tio kanadensare med sju svenskar (Nicklas Lidström, Andreas Lilja, Niklas Kronwall, Henrik Zetterberg, Mikael Samuelsson, Tomas Holmström och Johan Franzén), två tjecker (Jiri Fischer och Robert Lang) en ryss (Pavel Datsyuk) och fyra amerikaner.

Fem nationaliteter som bara vinner och vinner.

Ottawa Senators är en ännu värre smältdegel.

I NHL:s bästa lag finns spelare från Kanada, USA, Sverige, Tjeckien, Slovakien, Ryssland och Tyskland.

Sju olika nationaliteter.

Kanske dags för ett studiebesök, Boorken?

Det har du råd med.

???

Jag såg Mora-Brynäs på tv igår och måste säga att det inte var mycket till hockey.

Det var mer vedhuggning.

Han man släppt loss killarna i skogen istället, hade det inte funnits ett träd kvar i Dalarna.

Och hade man släppt loss dem i NHL, hade det inte funnits en spelare kvar på isen.

Så mycket hakningar, fasthållningar och ryggsäcks­hockey var det.

Mats Wennerholm

ARTIKELN HANDLAR OM