Målkamerorna – en budgetvariant

HOCKEY

GÖTEBORG

Linköpings videobortdömda mål kan mycket väl ha varit mål trots att det inte blev mål.

I Sverige har vi bara en målkamera medan NHL och internationella turneringar oftast använder två till fem.

– Man kan alltid hamna i trassliga situationer oavsett hur många kameror man har, säger domarbasen, Peter Andersson.

Foto: MATS STRAND
En vinkel Tommy Töpel, i hockeyligans organisation, är den ende som i efterhand får titta på videoupptagningarna från målkamerorna.

Det kan ha varit ett regelrätt mål trots att både videodomaren och matchdomaren Patrik Sjöberg gjorde sitt jobb. Sjöberg kunde inte avgöra om Tony Mårtenssons backhandsskott efter 17.25 av tredje perioden var inne och när måldomaren tittade på sin enda kameravinkel var det lika omöjligt att se.

Salo skymde pucken

Tommy Salos stora plockhandske skymde puckens position.

– Jag kommer in med hög fart i situationen och ser att pucken rullar och rullar och rullar, mot mållinjen. Men ser inte inte om den hinner över. Sen tar jag hjälp av video och när dom inte heller ser, för att plocken är i vägen, så kan jag inte döma mål. Jag måste ju vara hundra procent säker på att hela pucken är inne, berättar Sjöberg.

Fler kameror i NHL

Vid internationella turneringar och i NHL använder man flera kameror ur olika vinklar för att kunna se bättre.

Varför har Sverige valt en budgetvariant med bara en kamera?

– Jag vill inte säga att vi har en budgetvariant för man kan hamna i diskutabla situationer ändå. Videomåldomaren gör en bedömning och om han inte kan säga definitivt att pucken är inne kan han ju inte döma mål, säger Andersson.

Efter matchen förseglas videofilmen och skickas till Hockeyligan där bara Tommy Töpel kan titta på den i efterhand.

Sportbladet sökte Tommy Töpel igår kväll för att få reda på varför utan att lyckas.

Martin Strömberg, Thomas Tynander

ARTIKELN HANDLAR OM