"En del fingrar kan jag inte ens räta ut"

Färjestads nye råskinn hoppas ta en plats i laget

HOCKEY

Devin DiDiomete, 25, har redan stämplats som en slagskämpe.

Att slåss har också satt sina spår hos Färjestads nyförvärv.

– En del fingrar kan jag inte ens räta ut, säger forwarden till fbkbloggen.se.

DiDiomete

Devin DiDiomete var omtalad redan innan han satt sin fot i Karlstad.

I samband med att värvningen blev officiell berättade förre lagkamraten Anton Rödin, nu i Brynäs, för Sportbladet att kanadensaren "slogs och körde över folk".

Nu har DiDiomete gått på is med Färjestad och berättar för svensk media om hur han fick titeln råskinn.

– Jag gjorde vad jag ansåg att jag var tvungen att göra för att ta mig till NHL. Och det var att slåss. Och gör man så i Nordamerika kommer folk att vilja slåss med dig, och det är därför du ser alla dessa hundratals utvisningsminuter, säger 25-åringen till fbkbloggen.se.

– Det var inget jag önskade, men när du älskar spelet så gör du det du måste göra, både för laget och din karriärs skull. Och det var så jag trodde att jag skulle ta mig till NHL, fortsätter han.

"14 forwards var duktigare än jag"

Men något NHL-spel har det ännu inte blivit för honom, i stället har han fått ett tryout-kontrakt med Färjestad och drömmer om att bli kvar.

– Jag kommer göra allt som krävs för att nå dit, om det så är att täcka skott med ansiktet eller sitta på bänken för att ge plats åt våra målgörare, säger han – och vet sina begränsningar efter första ispasset med nya klubben.

– Det var 15 forwards ute på isen idag, och av dem var antagligen 14 duktigare än jag. Så jag försöker bidra med en annan dimension till spelet, något som kanske inte de andra 14 killarna har: stå framför mål, gräva i hörnen, forechecka hårt.

"Ansiktet var ett enda stort blåmärke"

Totalt under DiDiometes karriär i AHL har han dragit på sig 720 (!) utvisningsminuter och under sin 25 matcher korta sejour med Cardiff Devils i den brittiska ligan, EIHL, i fjol hann slagskämpen bli den mest utvisade i laget.

– Ibland går det riktigt illa. Jag minns en gång, när hela mitt ansikte var ett enda stort blåmärke.

Men ofta är det händerna som tar mest stryk. En del fingrar kan jag inte ens räta ut ordentligt numera, säger han till fbkbloggen.se.