Luleå slår tillbaka: ”De subventionerar inte vår verksamhet”

1 av 4
Luleås arenahyra: 1 kr.
HOCKEY

Luleå Hockeys årliga kostnad för hallhyra: en krona.

Vd:n Stefan Enbom hävdar dock bestämt att det inte rör sig om ett dolt kommunalt stöd.

– Kommunen subventionerar inte på något sätt vår verksamhet, säger han.

När Luleå kommun skötte driften av Coop Arena kostade det dem 14 miljoner kronor årligen.

Den 1 juli 2010 tog Luleå Hockey över driften.

Klubben hade tidigare haft en hallhyra på 4 miljoner kronor per år och tecknade nu ett avtal som gav dem rätt till 10 miljoner kronor årligen i drift- och underhållsbidrag från kommunen.

Den nya hallhyran: En (1) krona per år.

Ett avtal som gäller än i dag – trots att kommunen investerat över 180 miljoner kronor i arenaområdet och att deras egen kostnad numer uppgår till 27 miljoner kronor per år.

– Ja, en krona är vad Luleå Hockey betalar till mig i hallhyra. Det är vad som står i avtalet, säger Helén Wiklund Wårell, fritidschef på Luleå kommun.

Inga konstigheter, tycker Luleå Hockeys vd Stefan Enbom.

”Bra kommersiell affär”

Det kostar fortfarande LHF 14 miljoner kronor per år att driva arenan och de 4 miljoner kronor som kvarstår efter drift- och underhållsbidrag är enligt Enbom att betrakta som en hyreskostnad.

I själva verket är det en driftkostnad.

Luleå Hockeys hyra är alltjämt en krona.

– Jo, men det handlar fortfarande om att vi inte får ut full täckning för att driva arenan. Det verkar finnas en vilja få det att låta som att kommunen subventionerar vår verksamhet och så är det inte. Inte på något sätt!

Det handlar snarare om att det här 4 miljonerna inte är en hyreskostnad, som du kallar det, utan en driftkostnad, alltså pengar ni rent teoretiskt kan omsätta till vinst?

– Absolut har vi möjlighet att göra en bra kommersiell affär av att driva en arena, men det är på marginalen vad gäller omsättning och intäkter, säger Enbom.

Han slår också fast att Luleå Hockey är en ”extrem plusaffär” för Luleå kommun, att de genererar drygt 20 miljoner i kommunalskatt tack vare sina 90 anställda och att varumärket Luleå Hockey genererar ytterligare 100 miljoner kronor till kommunen.

”Svårt att mäta”

Samtidigt hävdar en forskningsrapport från doktoranden Emelie Värja – (se i botten av sidan) – att det inte alls ger någon effekt på den kommunala ekonomiska tillväxten att ha ett lag i den högsta serien.

– Jag har sett den forskningen och min personliga uppfattning är att hon har totalt fel. För det finns ett antal faktorer som är väldigt svåra att mäta, kontrar Enbom.

Han svarar också på kritiken från Frölunda och Djurgården som menar att vissa kommunala avtal SHL-klubbar ingått i kan liknas vid ”dopning”.

– Alltså, har man ett lag i Göteborg eller Stockholm, med det utbud av företag som finns där och den enorma publikmöjlighet som finns … DÅ har man en dopningsfördel. Lyckas man inte kommersialisera det, då ska man inte skylla på ”kommunal dopning”.

Gräset är alltid grönare på andra sidan?

– Så är det. Jag skulle gärna se att Luleå Hockey var baserat i en stad med 900 000 invånare och hade en arena som tar 8 000. Det skulle vara fantastiskt.

LISTA: De gynnas mest och minst