Vi måste skapa rubriker för att synas i media

Niklas Jihde: Lär er det, innebandyfolk

SPORTBLADET

Ännu en elitseriehelg närmar sig, med mängder av intressanta fajter.

Men vem bryr sig om resultatet mellan topplaget Helsingborg och hårdsatsande IBF Falun – mer än den innersta kretsen?

I bland är det tufft för oss innebandynördar att få den härliga idrottspubliken att hänga med i världens bästa elitserie. Vad beror det på? Är vi för tråkiga? För ointressanta?

För dåliga är vi definitivt inte.

I bland dyker det upp ett smaskigt innebandyreportage på ”Sportspegeln” och en uppföljning av omgångens resultat och tabell för att sedan helt gömma vår sport i några veckor. Detta fenomen gäller inte bara för TV, det är samma sak i de flesta mediekanalerna.

De som har fattat galoppen – att innebandyn nu har blivit en folkrörelse och är vår näst största lagidrott – är de lokala tidningarna i de orter som andas innebandy. Som Falun, Warberg och Uppsala.

Det tuffa, och som vi är tvingade att lära oss, är att vi hela tiden måste skapa rubriker.

När du sitter där efter en match och en journalist vill prata med dig är det ofta inte matchen som är huvudpunkten. Det är mycket intressantare om du har fått en p-bot under dagen eller om du är tok-förbannad på någon motspelare. Skulle man nämna att man är glad att laget vann och att vi nu fokuserar på nästa uppgift, så får man vara glad om de ens redovisar resultatet i matchen.

Okej, vi innebandyspelare gnäller inte över detta men det måste vara skönt att vara typ hockeyspelare och bara kunna sitta och snacka gamla beprövade kommentarer efter en match. Men vi är en ung sport som inte är rädda för att sticka ut näsan och det är bara att fortsätta den stenhårda kampen som råder där ute ibland alla idrotter om uppmärksamhet.

Det blev tyvärr den tredje raka bortaförlusten för mitt AIK när vi förra helgen förlorade mot Pixbo i Scandinavium, inför över 4 000 åskådare. Pixbo vann med 7–6 efter en rafflande historia.

Vi ligger nu först på en åttonde plats och man hör mycket fnissande runt om i innebandy-Sverige. För är det något som är tillfredställande så är det ju när det går dåligt för ett tippat topplag...

Men serien är lång och jag är inte direkt orolig, det gäller bara att hitta det rätta flytet och harmonin, så kommer det att lossna. Några det redan har lossnat för är serieledarna, Jönköping, som är obesegrade efter fem omgångar. Jönköping som förfogar över ett ungt och hungrigt lag med kompetenta tränare, är en outsider som får smyga fram utan de att känna någon press. Men detta gäng har en tendens att vika ner sig när det gäller i ett slutspel och det är inget roligt spöke att ha hängande över sig.

För tänk att spela lysande innebandy i 22 omgångar, från oktober till februari, för att sedan åka ut i en kvartsfinal på en vecka. Nu tror jag dock att årets Jönköping har kapacitet att gå ett steg längre i alla fall.

Annars är väl FC Helsingborg den stora överraskningen så här långt av serien. De ligger tvåa i tabellen med endast en plump i protokollet. Men tyvärr tror jag bara det är en fråga om tid innan raset kommer. De har inte den breda trupp som behövs och stjärnan, Alexander Nede, kommer få en allt mer brutal bevakning av sina motståndare.

Storvreta och Warberg bjöd på en hård kamp som hemmalaget vann, men dessa två lag kommer vi att få höra mycket om. Detsamma gäller Pixbo, där världens bästa spelare, Anders Hellgård, visade att han är tillbaka i eliten på allvar. Hellgård och backen Henrik Quist drar ett stort lass hos rävarna från Göteborg.

Veckans skaderapport: Nu är det full fart på cykeln som gäller för mig. Känner mig som den enda odopade cyklisten i Giro 'd Italia, många mil blir det på träningscykeln.

Men tiden går snabbt och nu är det bara cirka åtta veckor kvar till comeback, abstinensen bara växer och växer. Fick dock en rejäl motivationshöjare när jag satt på cykeln och trampade bredvid Solnas Vikings basketlegend, Mattias Sahlström, 37. Han berättade om sina 22 år som elitspelare och vilka skador han haft. Plötsligt kände jag mig som en junior som har massor av år kvar på innebandyplan.

Var och åt på min gamla favorit-kebaberia i Göteborg den gångna helgen. Personalen kom fortfarande ihåg mig och insisterade på att få bjuda mig på en kebab i bröd. Hm, mina matvanor var kanske inte de bästa i unga dagar.

Klagade på elitserien hockeyn förra veckan.

Denna vecka ska hockeyn hyllas, fast inte den svenska utan NHL: Vilka matcher, vilka lirare, vilken fart och vilken underhållning!

Niklas Jihde ([email protected])