Hårresande gulddrama

Ett trist slut på en fantastisk VM-final

Foto: JOHAN BÄVMAN
Segerjubel Anders Hellgård och lagkamraterna skålar i omklädningsrummet för Sveriges sjätte raka VM-guld.
SPORTBLADET

Man kan tycka vad man vill om att en domare och en utvisning avgör en VM-final.

Men man måste ändå konstatera:

Är man så korkad att man drar en motståndare i håret i sudden death precis framför domaren förtjänar man inte att vinna VM-guld.

Situationen var något svåranalyserbar:

Peik Salminen och Henrik Quist brottades framför mål.

Salminen brottas ner av Quist. Sannolikt utvisning. Salminen tar sig upp. Quist trycker in armbågen i nyckelbenet på Salminen. Sannolikt utvisning. 2-0 till Salminen. Då drabbad han av något - panik, kanske, hjärnsläpp, förmodligen - han greppar synnerligen aktivt tag i Quists hår och där är matchen över, där dör Finlands innebandylandslags dröm om att äntligen slå Sverige också i en match som betyder något.

Där kan man verkligen tala om att luggas på segern.

Hard facts, hallelujah.

Fyra meningslösa segrar är plötsligt just meningslösa.

Fyra raka svenska VM-guld är plötsligt en vacker historia och inte längre en psykologisk press att bära på.

Det märkliga var att Salminen inte ens verkade särskilt berörd efteråt. Gick omkring som en av alla andra. Det kanske var en psykologisk mekanism; förträng det jobbiga. Men jag antar att han fick veta senare hur dum han varit.

Finland började strålande

Och jag antar att han fick det självklara beskedet: Du har spelat din sista landskamp. Du platsar inte mentalt på den här nivån. Hur duktig du än är som innebandyspelare.

Det här var ett trist slut på en fantastisk VM-final.

Finland började strålande och tog ledningen med 3-0 och Sverige spelade precis så försiktigt och självsäkert som jag trodde att de skulle, så som alla lag som inbillar sig att de är lite bättre än de är spelar.

Sen började de kämpa och löpa och då blev det här en jämn match.

Det är tio år sen jag sist var på en innebandylandskamp.

Vad har egentligen hänt?

Ingen allvarlig utmanare

Då trodde de flesta på att sporten skulle utvecklas och genom sin enkla tillgänglighet bli en allvarlig utmanare i massor av länder. Så har det inte blivit. Och framförallt kan man nog konstatera att den inte blivit en allvarlig utmanare i länder där man sysslar med fotboll, utan snarare enbart i länder där hockeyn är stor.

Är det bra?

Tja, det är en smaksak. Hockeyn är en sport med en klassbas ungefär lika tråkig och snedvriden som moderaternas. Innebandyn är inte det. Det finns anledning att misstänka att svensk hockeys dåliga tillväxt av stjärnspelare födda på 80-talet och 90-talet har ett samband med innebandyns tillväxt. Om det är bra eller dåligt är kanske ointressant, men det är i Sverige, Finland, Tjeckien och Schweiz innebandyn växt.

Tillväxten har stagnerat

Skit samma. Hockeyn klarar sig. Innebandyn klarar sig. Tillväxten i Sverige har stagnerat och på många sätt tror jag VM-finalen i Globen var en kulmen på den intressanta trend som nu knappast är en trend längre.

Spelet i går var klasser bättre än förra VM-finalen i Globen.

Snabbare, tuffare, mindre teknik för teknikens egen skull. Mera likt... hockey? Det enda som störde var en svensk lätt fjantig spelare i flashiga solbrillor vars namn jag av barmhärtighetsskäl inte vill lämna ut.

Han vet själv vem han är.

Han vet sannolikt också att det är såna som han som ger sporten ett nördrykte.

Utvisningen då? Ja, den var verkligen idiotisk. Enligt min enkla hockeylogik borde den gett två minuter var till Salminen och Quist och tio minuter personligt till Salminen.

Men det är ju hockey det...

Luggningen som avgjorde matchen

Foto: Foto: MAGNUS WENNMAN

Lasse Anrell

ARTIKELN HANDLAR OM

Innebandy