Liken lever

Det enda säkra – Rögle vinner ingenting

SPORTBLADET

Just när vi trodde att vi visste var vi hade elitserien händer allt på en gång. Det ena mer osannolikt än det andra:

?Liken lever!

?Succétränare får sparken!

Nu kan allt kan hända...

Att en tränare får sparken efter fyra segrar av sex möjliga kan knappast ha hänt någon annanstans i världen.

Inte ens hos Real Madrid eller Barcelona.

Men det händer i Södertälje och att operetttränaren Jim Brithén från Salzburg kunde fullfölja Lars Norén-tränaren Leif Strömbergs succé­svit var väl inte så förvånande som att det faktiskt var mot Linköping han gjorde det. På borta­plan.

Jag ger Södertälje som lag 25 procent av segern. Målvakten Pontus Sjögren 25 procent – och Linköpings oacceptabla inställning resterande 50. Linköping satte upp farten på slutet i ett försök att vinna matchen inför sin obegripligt ognälliga hemmapublik.

Men eftersom de inte vågade bevista isen framför Pontus Sjögrens mål blev det aldrig tillräckligt farligt. LHC-spelarna såg ut som om de var rädda för Södertäljes backar och då vinner man inga matcher i den här rekordjämna serien.

Jim Brithéns insats?

Kan man se någon så var det väl i så fall att han fick årets ena superfloppförvärv Jason Morgan att äntligen avgöra en match med sitt 2–0-mål. Inte vackert, men mycket viktigt. Morgans kedja med Linus Videll och Robert Carlsson visade från start att de inte surade över tränarbytet.

Modo vann också. Herregud. Laget som just skulle ta över serieledningen, när de tappade sin förstaline och sin magi, vann igen.

Victor Hedman, som just blivit nominerad som Årets rookie, firade med att göra seger­målet.

Och framförallt:

Lagets sorgebarn – målvakten eller ska vi kanske kalla honom den före detta målvakten Karol Krizan – räddade puckar igen och därmed även sitt lag när Brynäs spelade ut Modo i början.

Modo har två raka segrar nu.

Hur ska det här sluta? Serieledningsjakt igen...? Och snart är Mats Zuccarello Aasen tillbaka också... herregud, det finns kanske ett liv efter jul även för Modo.

Och som om inte det räckte:

Timrå vann. Gosh.

Challe Berglunds primadonnor hade släppt operettpartituret och spelade fysisk hockey igen – så där som Johan Andersson visat tidigare säsonger att man måste göra för att vinna.

Frölunda var så ut­spelade att coach Ulf Dahlén fick ta time out i andra perioden.

Och när Timrå kämpat in segermålet hittade Dahlén en förklaring vars like man man inte hört sen fotbollstränarna försökte skylla förlusterna mot Kalmar FF på för högt gräs:

– När Timrå fick spela power play i slutet av tredje perioden var det nästan nyspolat i vår zon. Ganska typiskt då att det blir mål, surade Dahlén.

Ligger mycket i det, Ulf.

Dessutom var Timrås primadonnor värda segern, kan jag tillägga.

Fredrik Bremberg då? Gamle Linkan som firade sin dom i målet om rattfylla och våldsamt motstånd med att spela hockey – hur gick det för honom?

Bra. Han var totalt anonym.

Inget nytt mål, inga roughing, inga misconduct och när han tacklades visade han inte tillstymmelse till vare sig våld eller motstånd. Så han har lärt sig sin läxa.

Och Djurgården lever verkligen.

Petningen av Dick Axelsson gav en uppryckning hos de övriga som fattat vad som gäller. Tredje raka segern. Kontakt med strecken.

Ragnarsson magnifik med sitt ena knä.

Det enda man just nu kan vara säker på när det gäller elitserien är Rögle.

Rögle vinner absolut ingenting. Sjunker som Kenny Jönssons sjukjournal genom tabellen.

ARTIKELN HANDLAR OM