Bohman: Liknar ett uppror i en diktatur

Fingret i luften säger mig att fansen tröttnat på Nanne

SPORTBLADET

Hammarbys supportrars inställning till Nanne Bergstrand i svepande ordalag:

Hösten 2014: Ett geni och en frälsare.

Sommaren 2016: En pajas som borde knipa käft.

Problemet?

Inget stämmer.

Det har varit underhållande att följa hur inställningen till Nanne Bergstrand pendlat mellan extremerna bland Hammarbys supportrar.

Den första, rosiga tiden präglades av en sektliknande genikult. Nanne Bergstrand var inte blott en fotbollstränare – han var en förfinad vetenskapsman som förbarmat sig över ”Bajen”, ja, till och med svensk fotboll i stort. Manualen™ behandlades som en helig skrift av ivrigt uttolkande supportrar; Nannes nyckelord om ”framtidens fotboll”, ”tempo”, ”Bundesliga”, och ”tålamod” studerades med vördnad söder om Söder.

Tränaren skulle – när hans stjärna stod som högst – lätt ha kunnat lansera succéboken ”Nannes lilla gröna”.

Medierna (Sportbladet inräknat) hade också ett ansvar för personkulten. Vid åtskilliga tillfällen trycktes feta rubriker som skrek ut att ”’Bajen’ är lokomotivet i svensk fotboll”, och Nanne var givetvis den myndige lokföraren som förde processen framåt längs rälsen.

Sommaren 2016 är stämningen diametralt... annorlunda.

Var aldrig världens bästa tränare

Det påminner inte så lite om när förtryckta befolkningar i diktaturer gör uppror, river ner porträtt, krossar statyer och bränner manualer. På ett drygt år verkar Nanne Bergstrand – i många supportrars ögon – ha förvandlats från Platon till Paulo Coelho. Utläggningar som tidigare ansågs späckade med intellektuell skärpa brännmärks nu som pseudovetenskapligt trams.

Fingret i luften säger mig att majoriteten av fansen tröttnat på Nanne. Snacket runt Hammarby ger vid handen att tränaren inte har hela spelartruppen bakom sig.

Vad jag tycker?

Att sanningen, som så ofta, ligger någonstans mittemellan.

Så här: Nanne var inte världens bästa tränare när han tog upp Hammarby till allsvenskan hösten 2014, men han är heller inte allsvenskans sämsta tränare ett och ett halvt år senare.

Tjänar inget på att byta ut honom

Nanne Bergstrand har naturligtvis blivit en skrattretande enkel måltavla med sitt ofta högtravande malande. För när avståndet mellan prestationerna och propagandan bara växer blir det lätt patetiskt, och tacksamt att ta billiga poänger på tränarens bekostnad (kolla bara den här texten). Alla ser ju – oavsett vad Nanne säger – att Hammarby tar för få poäng och spelar en högst medioker fotboll.

Samtidigt: Nanne Bergstrand är ingen dumskalle. Det är fortfarande en kompetent tränare och jag känner att pendeln svängt lite för snabbt. Jag tror absolut inte att ”Bajen” skulle tjäna på att byta ut honom mitt under säsongen – minns Tom Åhlund! – även om jag inte är säker på att Nanne är rätt namn för framtiden.

Jag önskar bara att han kunde göra det lite lättare för sig. Skruva ner ambitionerna på såväl spelfilosofin som det egna munlädret.

Återinför krisplanen för 2015

Så här resonerade jag om Nanne i en text inför säsongen, som jag fortfarande tycker stämmer:

”Känslan är att allt dagdrömmeri, och alla hårda krav om att Hammarby ska spela framtidens fotboll snarare tär på spelarna än inspirerar till stordåd. Försök för all del spela både vägvinnande, och offensivt – men pressa inte laget att spela en hypotetisk fotboll som fortfarande bara finns i Nannes hjärna, och som i värsta fall är omöjlig att leva upp till.”

Kort sagt: implementera samma ”cyniska” krisplan som sommaren 2015 och spela ett spel som passar befintlig spelartrupp, snarare än framtidens spelartrupp.

ARTIKELN HANDLAR OM