I kväll börjar vi om

Bank: Ingen kräver en seger – ge oss bara något litet att tro på

FOTBOLL

CASTIGLIONE DI RAVENNA. Stjärnorna är borta, solen syns inte till, vi drar halsdukarna om oss och stirrar rakt in i dimman.

Ett värdelöst år tar slut här.

Allt vi önskar är en anledning att tro på nästa.

Foto: Foto: Bildbyrån
Laddade för premiär Mikael Dorsin (till vänster) är en av de spelare som ska upp till bevis i Erik Hamréns nygamla landslag.

Om man nu ändå ska famla efter en riktning så är det precis här man ska göra det.

Dimmorna dansar ringdans, butiker och restauranger är stängda och ser ut som slutförvarade kulisser. Det är som dagen efter bomben, och mitt i allt står Erik Hamrén och försöker komma på ett namn.

– Vi ska kolla på bilder i kväll, av deras forward, vad heter han... Geral... Geraldino?

I kväll är det match i Cesena. I går var det träning på en bakgård bakom en bakgård, en instängslad plan där APD Ribelle brukar spela matcher i serien under Serie D.

Sverige ska börja om här i kväll.

Erik Hamrén har inte valt det, men om han hade gjort det så hade han valt helt rätt ställe att sjösätta den där medaljdrömmen han pratar om.

Han kan bära upp en scarf och en smoking, han röker cigarr med panache, han vet exakt hur det är att ta över ett landslag som just slagit i botten. Och han möter en tränare som vet hur man kompletterar allt det där med världens vackraste medaljer.

Marcello Lippi debuterade med 0–2 mot Island, två år senare ledde han Italien till VM-guld.

Det säger allt och ingenting om vad ett bra resultat betyder för Erik Hamrén ikväll.

Skillnaden mellan oro och längtan

Svensk fotboll har en allsvenska på dekis, ett landslag där stjärnorna slutat (Henrik Larsson, Fredrik Ljungberg) eller tagit timeout (Zlatan Ibrahimovic). Man har tv-avtal som ska skrivas om, en ifrågasatt högsta ledning och en ny förbundskapten.

I teorin betyder 0–5 mot Italien inte ett dyft, men i praktiken kan matchen i Cesena i kväll betyda skillnaden mellan oro och längtan. Hamrén hymlar inte med att det är en ovanligt viktig oviktig match, och det hedrar honom.

Han är för bra för att gömma sig.

Det är en bra början för en man som pratar om att han helst av allt vill ha spelare som inte gömmer sig.

Sverige har inget val längre, det är ett stukat och stympat landslag som måste uppfinna sig självt på nytt, och som leds av en förbundskapten som har tagit jobbet på halvtid. Träningarna i veckan har präglats av lek, passningstempo, nötning av presspel, husmorsgympa och glädje, men om det är sanning och ärlighet man är ute efter så behöver man inte gå längre än till en skäggig vinnarpsykopat från Gullspång.

– Jo, det kan väl vara roligt med en massa nytt..., sa Olof Mellberg.

– Om det ger resultat.

Listan på måsten är lång

Det här landslaget kommer att spela sitt försvarsspel på ungefär samma sätt som Sverige gjort i tjugo år, och det är där grunden finns. I två dagar har vi suttit och sett Hamrén skrika in i spelarna att de måste vara selektiva i sitt presspel, att välja när de ska gå – och göra det med total satsning – och när de ska avvakta och sjunka hem.

Jag är inte ett dugg orolig över den biten. Anders Svensson är totalskolad i det här systemet och kommer att fungera bredvid vem som helst, och den spelare som imponerat mest på mig i veckan är Gustav Svensson, som bara är ett par små steg ifrån att utmana om en plats på allvar.

De stora utmaningarna finns på annat håll.

Hamrén måste hitta en högerback som kan spela åt två håll.

Hamrén måste hitta ett sätt att få fler spelare i rörelse runt den ensamme anfallaren.

Hamrén måste föra in djupledsfart i det här laget.

Hamrén måste slussa in U21-generationen på två år.

Om han har tid får han gärna se till att bibehålla glädjen från den här veckan, ordna ett öppnare landslag och bota svininfluensan också. Men det är sekundärt.

Italien blir en bra start, på många sätt. Ingen kräver att hans lag ska åka iväg och slå världsmästarna på deras hemmaplan, den defensiva organisationen är enklare att hitta mot ett bra lag, och man ska ha väldigt klart för sig att Sverige är mer intresserat av den här matchen än vad Italien är.

När Lippi skickade ut a-laget mot Holland i lördags valde tv-tittarna att zappa över till Maria de Filippis talkshow Cé posta per te, och Lippis lag har aldrig varit bättre än nöden krävt.

Italien har en VM-audition i kväll. Legrottaglie och Chiellini kommer att lägga backlinjen Juventus-högt, och framför dem kommer briljanta småkillar som Candreva, Montolivo och Pazzini att spela för en plats i Lippis anteckningsblock.

Inne på Stadio Dino Manuzzi kånkar byggjobbare in gigantiska skärmar med foton av när Fabio Cannavaro lyfter VM-pokalen. Skärmarna är fuktiga av kylan, men Italien är världsmästare och Sverige har en vinter att värma upp.

2–1 till Italien kan vi leva med, så länge som vi får något litet att tro på.