Ja, det är möjligt

Bank: FCK spelade exakt som ett lag från Skandinavien 2010 måste

Foto: Foto: BILDBYRÅN
OBESEGRADE FC Köpenhamn har hittills aldrig förlorat en CL-match hemma på Parken. I går var inget undantag.
FOTBOLL

KÖPENHAMN. Han slog aldrig Pep Guardiola, de slog aldrig Barcelona.

Men med svenskt stål, en norsk Ståle och en sanslös dansk stolthet kan man alltså komma så här nära.

Om Parken står kvar idag så står den som ett monument över hur mycket som trots allt fortfarande är möjligt.

Medan vi står och tar emot spelarna efter matchen, när Jesper Grønkjaer kommer med en pilsner i handen och ett ord över till varenda journalist, när Dame N’Doye pratar franska med Keita och Oscar Wendt pratar en imponerande skaraborgsk danska – då går David Bowies Heroes igång i högtalarna över ett tomt Parken.

Med all rätt.

Jag kom hit för att se FCK göra något mer. De hade gjort sin katalanska pilgrimsfärd, de hade kommit ifrån Camp Nou med hedern och 0–2, och inför den här kvällen hade de blåst upp sig för något större. Det var, som det stod i de danska tidningarna, Payback Time.

– Om ni har tur kan ni få med er en poäng, Barça, skojade Ekstrabladet.

Under tiden passade Piqué på att uppdatera sin status på facebook:

– Vi kom till Köpenhamn igår och tränade efter lunch. Det är otroligt kallt!

Alla har sina problem att hantera.

FC Köpenhamn måste klättra över en mur som finns i Champions Leagues gruppspel, ta nästa steg efter alla hedervärda insatser mot Europas jättar och medelstora. FC Barcelona måste lära sig att fotboll spelas även på andra platser än hemma. Peps pojkar kom till Danmark med åtta oavgjorda matcher, en förlust och bara en vinst på sina tio senaste matcher i europaspelet.

De vann inte nu heller.

Solbakken visar att hans modell är bättre

Piqué hade rätt, Köpenhamn var verkligen kallt. Luftfuktigheten marinerade Parken med en kyla som sprättade upp både jackor och tröjor och blåste rysningar nerför ryggraden. Men läktarna gungade upp och ner i blått och vitt och med en magisk sångvolym. FC Köpenhamn har Parken och pengarna och sin skandinaviska särställning. De är en ekonomisk gigant, evigheter bortom en svensk erfarenhet med folkhemsideal och motstånd mot bolagisering.

Det finns många argument för att den svenska modellen är bättre.

Kvällar som den här är inte ett av dem.

Hela vägen från införpsykningar till den salivfräsande sammanstötningen med Pep Guardiola så har Ståle­ Solbakken visat sina spelare att det inte finns någon anledning att bocka och buga för Barcelona.

Och spelarna förstod.

Efter en minut sänkte Bolaños Puyol i en närkamp, efter tre dundrade Claudemir (planens bäste spelare) ett skott i ribban från 30 meter. Några sekunder senare gick Lionel Messi runt och strök med sina varma handskar mot ett huvud som hade fått en liten smäll.

Man kan inte att betvinga Barcelona med fysik, det går inte att slå dem med organisation, man kan inte besegra dem med passningsspel.

Men den som har alla bitarna har chansen, och FC Köpenhamn hade det igår.

De tryckte ihop sitt 4-5-1 strax nedanför mittlinjen, gjorde utrymmet mellan backlinje och mittfält så smalt att Barça fick använda vaselin och en bön för att kunna kila in Leo Messi där. Barcelona slår inte längre bollar, de spelar inte in på den enorma ytan bakom backlinjen, och till slut orkade inte David Villa och Seydou Keita ens låtsas löpa dit.

Bollen spelades ut till Dani Alvés, in i mitten, och sedan tillbaka ett varv till. Oscar Wendt klarade sina en-mot-en-uppgifter mot Alvés, den enorme Claudemir rensade upp allt i mitten, Johan Wiland tog det som blev över – och framför allt så var FCK skickligt och modigt nog för att ha ett eget spel när de väl vann bollen.

De spelade in i mitten, ut från mitten, de hade Grønkjaers intelligens och N’Doyes megafysik framåt, och så fick de vila någon minut här och var i avbrotten mellan Barcelonas passningsorgier.

Pacemaker sedan 2001

FCK spelade helt enkelt exakt så som ett lag från Skandinavien 2010 måste göra för att mäta sig med de bästa.

De visade för oss, alla och sig själva att det fortfarande är möjligt.

Att spela 1–1 mot ett halvengagerat borta-Barcelona är ingen bragd längre, men genomförandet av matchen var det. FCK har fortfarande aldrig förlorat en Champions League-match i Parken, och det skulle förvåna mig mycket om de inte tar sig hela vägen till slutspelet nu. Rubin och Panathinaikos spelade 0–0 igen, och på den här arenan, med den här publiken, är FC Köpenhamn ett lag som kan skrämma alla och slå de flesta.

Som Oscar Wendt sa:

– Vi är inte med för att byta tröjor, ta autografer och se arenor och sånt skit.

Wendt är med för att mäta sig med Dani Alvés, N’Doye är med för att brottas med Puyol och skalla Victor Valdés knä. Och Ståle Solbakken… han har haft pace­maker sedan 2001, och den fick sig ett rejält test igår. Norrmannen röjde i 90 minuter plus tillägg och lite till, sedan utbytte han och Pep Guardiola artigheter och intygade sin respekt för varandra.

Den här kvällen gjorde de det som jämlikar.

ARTIKELN HANDLAR OM