Bank: Isbergsarenan skakar medan jag skriver det här

1 av 5 | Foto: TT
Ryska Adelina Sotnikova i glädjetårar.
FOTBOLL

SOTJI. Skidåkarna föll, hockeyspelarna svek, ikonerna skadade sig.

Rysslands nya, vinnande ansikte?

När världen till slut fick se det tillhörde det en sjuttonårig student från Moskva.

Den nybyggda, imponerande Isbergsarenan skakar medan jag skriver det här.

En suberb sjuttonåring från Moskva har blivit olympisk mästare i konståkning, och det är ett guld som det här landet väntat så länge på.

För första gången är en kvinna från Ryssland/Sovjet individuell OS-mästare. Kärleksvågorna rullar från läktarna över den överlyckliga Adelina Sotnikova.

Hon är fyrafaldig rysk mästare, men fick ändå smyga in vid sidan av den mediala bombmattan kring Julia Lipnitskaja. Sotnikova petades från lagtävlingen, glömdes bort i rapporteringen.

Och här står hon och skrattar med en guldmedalj.

Jag trodde inte ens att hon skulle få den.

Kim Yu-Na, hon som kallas Drottningen, gick ut sist av alla i finalen. Hon hade glittrat i sitt korta program, allt som stod mellan henne och titelförsvaret var hennes sista program i karriären.

Sotnikova hade åkt före, hon vurpade på värmningen och straffades när hon slappnade av efter att ha landat en dubbel axel-trippel toeloop efter halva sitt program.

I nästa hopp, en trippel flip-dubbel toeloop-dubbel ögel, missade Sotnikova landningen. Inte helt, men tillräckligt.

Det var ett bra program, inte perfekt. Hon grät efteråt. När hon väntade på poängen i kiss and cry-sätet hyperventilerade hon.

Så dags hade lilla Lipnitskaja redan spelat ut sitt Jacques Demy-filmiska program, men missat två hopp. Italienskan Carolina Kostner hade för första gången fått till en hel OS-åkning och låg tvåa. Men Sotnikova ledde.

Och bara Drottningen var kvar.

Inte bara konståkerska

Kim Yu-Na är världens största konståkare, men tusen saker till:

Modeikon, popartist, sexsymbol. Hon är alla sydkoreaners drömsyster, drömdotter, drömflickvän.

När Yu-Na vann guld i Vancouver hävdade ekonomer att det hade en mätbar effekt på Sydkoreas BNP. När den vice finansministern åkte till USA för att lansera landet inför amerikanska investerare visade han bilder av henne.

– Korea är ingen outsider längre, sa ministern. Korea har besegrat en mängd hinder och blivit en stor, global stjärna. Precis som Kim Yu-Na!

När Yu-Na gör mjölkreklam mångdubblar även konkurrerande mjölkproducenter intäkterna, och hänvisar till Kim-effekten. När Samsung lanserar en Yu-Na-telefon säljer de en miljon lurar på ett halvår. När Pyeongchang söker OS är det hon som turnerar världen runt och raggar röster.

Kim Yu-Na är den ultimata symbolen för de senaste tjugo årens expansiva, moderna och rika Korea.

Och här stod hon då – inför sitt sista program, i sin sista tävling, i en sista final som höll precis allt den lovade.

För fyra år sedan var Kim Yu-Na ”beredd att dö för guld”, i år har hon letat efter andra drivkrafter.

Jag vet inte om det märktes, och det här programmet är inte lika lättillgängligt som när hon sprutade eld med sin Sheherazade 2010.

Men hon åkte det perfekt.

Där fanns ett minimalt hack i en trippel Salchow, men hon satte sina hopp och var överlägsen i mellanpartierna. Där Sotnikova är utlevd fysik – spänstiga hopp, tryck, fartväxlingar – är Kim Yu-Na svävande kontroll. Hon täcker rinken, bländar med sin åkning, men när allt är över ser hon mer lättad än lycklig ut.

Det är då som Isberget börjar skaka.

Domarpoängen gav seger

Domarpoängen ger Sotnikova segern, duellen avgörs av att hon har en extra trippel i sitt program, sju mot Kims sex. Ryskan hade publiken och tekniken, Yu-Na bara estetiken.

Det är möjligt att det här är början på en ny era inom konståkningen, med en handfull unga ryskor (Lipnitskaja, Radionova, Pogorialaja) som driver sporten framåt.

Men vi har definitivt sett slutet på eran Kim Yu-Na.

Hon kände mest lättnad när hennes OS var över, när nästa avgörs på hennes hemmaplan om fyra år är drottningen inte med. Hon är inte beredd att dö för medaljer längre, hon vill inte tävla. I maj åker hon en uppvisning, sedan ska hon göra något annat.

Innan Kim Yu-Na ger sig av från hallen frågar jag henne vad.

– Det vet jag inte, säger hon. Jag vill nog bara vila.

ARTIKELN HANDLAR OM