Bank: Enormt lopp – men inte perfekt

Sådär ser det ut när en solitär svensk superstar slår världsrekord

FOTBOLL

KAZAN.  Jag vet inte hur utsikten ser ut när man står sådär högt över världen som Sarah Sjöström gör just nu.

Men jag kan ju gissa.

Man ser säkert hela vägen till Rio.

Sportbladets Simon Bank.

Händerna i kaklet, blicken mot resultattavlan, armarna i luften, ett lyckligt leende och så upp på badlinan och jubel mot läktaren.

Sådär ser det ut när en solitär svensk superstar slår världsrekord i en semifinal. Sådär ser det ut när Sarah Sjöström börjar simma på allvar i VM.

Hon hade aldrig lovat något rekord, men när vi pratade om det före avresan i Kazan så sa hon att hon tänkt slå det redan före finalen. Sarah är inte typen som luras, har aldrig varit.

Visade klass direkt

Hon säger vad hon tänker, inte vad hon planerat, och den här gången förmedlade hon helt enkelt vad hennes säsong, simning och kropp berättat för henne.

Världstoppen är inget mål längre. Det är hennes vardagsrum. Det är där hon tar av sig sina tofflor och sträcker ut om kvällarna.

Världens snabbaste fjärilsimmare heter Sarah Sjöström, hennes största fördel är inte att hon vant sig vid att vara bäst sedan hon fyllde femton.

Visst, vinsterna har varit roligast.

Men förlusterna har varit viktigast.

På EM i Berlin i fjol såg vi en urlakad Sarah Sjöström fegsimma halva finalen på 100 fjäril och ta stryk av danskan Jeanette Ottesen med en lillfingernagel.

Sarah var förbannad när vi träffade henne efteråt, hon var tydlig när jag frågade vad hon borde göra bättre:

– Simma snabbare första femtio och ha en bättre start.

Sagt. Gjort.

Ett år senare är hon starkare, mer stabil i kroppen. Hon har vuxit i sin muskulatur och vet exakt hur hon fungerar och vad hon har att arbeta med, och hon har dragit lärdomar både vad gäller tävlingsupplägg och uppladdning.

Till Kazan har hon kommit för att simma färre lopp, och simma dem snabbare.

Man kan väl säga att det märks.

Hemgången var enorm

I semifinalen gick hon ut relativt lugnt, greppade inte fältet förrän efter 30 meter och vände på 26,46, snäppet långsammare än vad hon simmade i Barcelona för två år sedan.

Sen kom smällen.

Håll-käften-vändningen är bland det värsta jag sett, simslakten på hemresan var ett besked som ekar härifrån till Rio. Efter 55,74, en världsrekordkapning med en kvarts sekund, finns det två saker som måste sägas.

För det första: Det var ett enormt lopp.

För det andra: Det var inte perfekt.

Med ytterligare ett års träning lär hon kunna simma första femtio ytterligare lite kvickare, och målgången i Kazan såg inte alls prickad ut. Ändå var hon alltså förnedrande 1,3 sekunder före Jeanette Ottesen i semisimningarna.

Kommer inte bli besegrad många gånger

Konkurrenterna hade svårt att slå en sliten, sökande Sarah Sjöström redan på EM i fjol, så det är klart att de måste undra nu:

Hur i hela världen skulle de hinna ifatt en vuxen Sjöström som simmar så här?

Utöver Leif GW, Jan Guillou och döden finns inget som är riktigt tvärsäkert här i världen, men ändå. Även om det ska simmas final i morgon så vet vi ju redan vem som är snabbast i världen på 100 meter fjäril.

Hon heter Sarah Sjöström. Säger hon att hon ska simma snabbare än någon annan någonsin gjort så gör hon det. För ett år sedan stod vi med en överlycklig Jeanette Ottesen vid en bassäng i Berlin och gratulerade till det där EM-guldet.

– Att slå Sarah är speciellt, jag kommer inte att lyckas med det så många gånger under min karriär, sa hon.

Tänk, det tror inte jag heller.