Ge oss skäl att få börja drömma – inte Hamrén

Bank: Lägg inte bort realismen – det är grunden jag bryr mig om

Foto: Andreas Bardell
Hamrén under träning i Båstad i veckan.
FOTBOLL

I dag är det Alla vänners dag, jag tänkte fira den på Friends Arena med två önskningar i innerfickan:

Ett genrep som ger oss anledning att drömma.

En match som inte får Erik Hamrén att göra det.

De flesta som spelar fotboll håller förmodligen med: uppvärmningen ska inte vara för bra.

Alla de där gångerna när kroppen känns kanon, när löpningarna och crossbollarna sitter, när avsluten drar stolpe in och kvadrat-bollen löper som en partikel i ett magnetfält… det brukar oftast sluta med att allt kraschar när väl matchen börjar.

Man har liksom ingen anledning att skärpa till sig, man kan få för sig att allt kommer gratis.

I eftermiddag kommer landslaget hem till Solna, i en ­fotbollsmotsvarighet till King Kong mot Godzilla. United-märkte Zlatan Ibrahimovic mot en Gareth Bale som både borde spela (han har inte spelat landslagsfotboll sedan oktober) och borde låta bli (han har firat en Champions League-titel i veckan).

Jag hoppas att det går lagom bra.

Sverige avslutade sitt Båstadsläger med fyrmålsspel, glädje och ett par sjungande klapp-klapp-kombinationer mellan Ibrahimovic och Emil Forsberg. Erik Hamrén inledde träningspasset med att gå fram till Victor Nilsson Lindelöf och prata en stund, med en vecka kvar till EM-­premiären väger valen tyngre än de brukar.

Startelvan ligger där den ligger nu. På Friends får vi se ­Sebastian Larsson, Erik Johansson och Oscar Lewicki försöka motivera förtroendet de fått, det som ligger kvar ­sedan festen i Köpenhamn för ett halvår sedan.

Med en matchotränad Albin Ekdal finns det inte så mycket att invända. Erik Johansson är mer inspelad än Nilsson Lindelöf, det är en trygghetssatsning som går att motivera (”det är väldigt jämnt mellan Victor och Erik” sa Hamrén). Sebastian Larsson-valet följer samma linje: tvåvägsegenskaper står högre än teknisk kreativitet (Jimmy Durmaz) när man ska balansera ett premiärmittfält.

När Sverige står inför ett EM gör de bäst att minnas vad det var som tog dem ända hit.

De där matcherna mot Danmark är grunden, nu handlar det om att göra allt likadant, men bättre, och under väsensskilda förhållanden. Det är skillnad på en syrerik novemberkväll i Parken och eftermiddagsmatcher mot Irland och Italien i Paris och Toulouse.

Kommer att krävas ett sjuhelsikes arbete

Jag bryr mig inte om tingeltangel mot Wales. Det är grunden jag vill se.

En försvarsorganisation som sitter över hela planen, spelare som visar att de har formen inom en veckas räckhåll, ett mål eller två av Ibrahimovic, Berg eller Forsberg.

Förväntningar?

– Det är det alltid på landslag, sa Erik Hamrén efter lördagspasset.

– Man lägger bort realism. I en fabrik så tittar man på ”vad kan den här producera”, men när det kommer till fotboll så läggs det bort.

Och han borde ju veta.

Sveriges EM-äventyr påverkas mindre av de 90 minuter som spelas på Friends än av den vecka som följer efter det.

För fyra år sedan la Hamrén bort sin realism efter gen­repet mot Serbien (2–1), skickade in Markus Rosenberg på topp och Ola Toivonen på en kant med försvarsuppdrag mot ytterbackskanonen Husiev och flytfoten Andrij Jarmolenko. Han petade balansklokskapen hos Anders Svensson.

Han började drömma, och det gick som det gick.

Det gick inte alls, och det berodde verkligen inte på att Mikael Lustig släppte en Sjevtjenko-nick förbi sig på en hörna.

Sverige har en mer spännande trupp än på länge, med fler redskap i verktygslådan, men vi ska inte inbilla oss att förutsättningarna förändrats totalt.

Det kommer att krävas ett sjuhelsikes arbete, ett kollektiv som fungerar, och en Zlatan Ibrahimovic som gör det ­Zlatan Ibrahimovic kan göra. Sveriges problem är mindre än de skadeepidemiskt drabbade Irland, Italien och ­Belgien, men vi har våra begränsningar, och det är bara om vi inser dem som de kan ­tala för det här ­laget.

Vet vad ni kan, gör det så gott ni förmår.

Då kan det bli en fin sommar av det här, då kan vi lämna Wales bakom oss och åka till Frankrike med ett lag som fungerar.

– Man vill gå in i EM med en bra känsla, sa Sebastian Larsson.

Jag håller med. Men se till att packa ner ett bra förnuft också, så kommer drömmarna att lyfta efterhand.