”Fotbollen är på väg att äta upp sig själv”

SPORTBLADET

Det missar jag inte i veckan?

Well, det vanliga.

Jag missar inte att notera hur fot-

bollen tar ytterligare ett steg på vägen mot att äta upp sig själv.

SJÄLVA ESSENSEN Fansens sång av ”You’ll never walk alone” är fortfarande fotbollens essens, skriver Erik Niva.

Hur de rika blir allt rikare. Hur den ena klubben har tjugo gånger så stor budget som den andra, hur spelarna tjänar hundratals miljoner samtidigt som många fans inte längre har råd att gå på matcherna.

Jag kan inte undgå att se det, och jag kommer att fortsätta att tjata om det eftersom det är det absolut viktigaste en fotbollsjournalist kan göra år 2011.

Men – det är ju inte det enda jag ser.

Precis som alla andra helger är ju detta en fantastisk fotbollshelg, för de som vet vart de ska titta. Derby i Rom. Derby i Aten. Derby i Sheffield. Derby i Nijmegen. Derby i Lodz.

Och så en av planetens absolut största matcher i Liverpool.

Lyckas man skära sig fram genom allt nonsens – alla psykkrig och mediala utspel, all våldsromantik och världskrigsretorik – så förblir ett möte mellan Liverpool och Manchester United ett av hela idrottsvärldens mest spektakulära skådespel.

Kvaliteten på fotbollen är häpnadsväckande.

Kvaliteten på inramningen är ännu mer betydelsefull.

Därför älskar jag fotboll

När klockan är drygt tjugo i två i eftermiddag vet jag att jag kommer att få en kraftfull påminnelse om varför jag älskar fotboll.

Inte för att Steven Gerrard och Luis Suárez står på ena sidan och Wayne Rooney och Nemanja Vidic på den andra – utan för att nästan 40 000 människor sjunger unisont och samstämmigt.

Den sången står för allt som är bäst, vackrast och viktigast med fotbollssporten.

Gemenskap. Solidaritet. Lojalitet. Tro, hopp och kärlek.

Den har en unik förmåga att passa perfekt när Liverpool vunnit den mest dramatiska Champions League-finalen som någonsin spelats, samtidigt som det går att hitta stöd och styrka i den när offren för katastroferna på Heysel och Hillsborough ska hedras.

Betydelse över hela fotbollsvärlden

Med åren har den ju spridit sig från läktarna i Liverpool, fått betydelse över precis hela fotbollsvärlden.

Den har gått från att vara en klubbhymn till att bli hela den här sportens inofficiella nationalsång.

Vecka efter vecka sjungs den i triumfens ögonblick, i stunderna av sorg och i vardagens verklighet.

Från Japan i öst till Chile i väst – men mest av allt fortfarande i Liverpool på Merseyside.

Det missar jag inte i veckan?

Fotbollens själva essens – när Anfield sjunger ”You’ll never walk alone”.