Huvudlös rädsla för tacklingar

Garpenlöv: Spelarna är för naiva – fysiskt spel är okej

Foto: TT
Mitt på isen Johan Garpenlöv vill behålla ansvar på puckförande spelare att vara beredd på tackling. Inte bara skuldbelägga tacklaren.
SPORTBLADET

Jag är orolig och frustrerad.

Vill vi ha fysiskt spel och tacklingar i svensk ishockey?

Det fysiska spelet är på väg att försvinna genom regeländringar och livrädda domare.

Det är dags att vi bestämmer oss.

Jag vet att fysiskt spel och tacklingar är ett känsligt ämne när hjärnskakningarna kanske är det hetaste ämnet just nu i hockeyvärlden. För mig är hjärnskakningarna problemet som gör att vi snart inte har något fysiskt spel i SHL.

Hjärnskakningsdebatten ger en negativ syn på ishockey att den är farlig som gör att föräldrar inte vill att deras barn ska börja spela ishockey.

De negativa signalerna gör alla inom ishockeyfamiljen livrädda.

Det som har hänt är att man har försökt att via nya regler (tackling i ryggen och tackling mot huvudet) få bort tacklingar som ger hjärnskakningar.

Så här långt har det inte blivit bättre, utan snarare tvärtom därför att man har tagit bort ansvaret hos den som blir tacklad.

Det som händer när man skapar nya regler är att spelarna vrider dem till sin fördel.

Där har vi det stora problemet.

Jag vet inte hur många justa, regelrätta tacklingar, jag sett så här långt i SHL som har bedömts som tackling mot huvudet av domaren därför att spelaren som blir tacklad är naiv och inte förväntar sig att bli tacklad.

Ingen frizon på rinken

I regelboken står det att en spelare är ansvarig för att hålla sitt huvud högt och ska vara medveten om att han kan bli tacklad. Att bli tacklad är en del av spelet och spelare ska vara förberedda på att skydda sig själva på ett av reglerna tillåtet sätt.

Att vi då ska sätta kravet på den som tacklar att hinna uppfatta om den spelare som han ska tackla är medveten om att han ska bli tacklad, plus att han ska kunna reglera sin höjd utefter hur stor motståndaren är för att inte träffa huvudet på en tiondels sekund, är omöjligt.

Jag förstår inte varför vi inte jobbar mer med helheten och sänder rätt signaler till spelarna att det inte finns någon frizon ute på isen utan att man måste vara beredd och uppmärksam hela tiden.

Det är tillåtet att ha fysisk kontakt i ishockey, det är en del av spelet som man kan dra nytta av.

Huvudsyftet med närkampsspel är att separera spelare från pucken, sätta stopp i spelet, få motståndare att tveka och slänga puckar.

Det blir ett mentalt spel där modet hos spelarna sätts på prov.

Det är även en del i spelet som skapar känslor och engagerar både spelare och publiken.

Om vi nu skapar regler där vi tar bort ansvaret hos puckförande spelaren och lägger allt ansvar på den som tacklar kommer det bli fler hjärnskakningar och till sist kommer det hända något riktigt illa.

Det måste bli en ändring här.

Justa tacklingar som orsakar skada måste vi våga tillåta.

Det är naturligtvis tråkigt när någon skadar sig och inget man vill ska hända någon, men i världens snabbaste sport, där fysiskt spel är tillåtet, kommer det ske.

Ta tillbaka red line offside

En annan stor orsak till hjärnskakningarna är att farten i spelet ökat dramatiskt sen man tog bort red line offside.

Det finns inget som stoppar upp spelet i mittzon, utan man kan skicka puckar till bortre, offensiva, blå för att sedan styra ner den i anfallszon och jaga efter den.

Spelförståelsen hos spelarna betyder inte lika mycket längre eftersom du inte behöver läsa spelet och lösa situationer på ett konstruktivt sätt. Nu är det viktigare att åka fort, få fast pucken, frysa den för att sedan böka och stöka och försöka få till långa anfall.

Därför är mitt råd att man ska återinföra red line offside.

Det gör att farten i spelet sänks och vi kommer få ett mer konstruktivt spel där spelförståelsen primäras.