Kappelin: I krig & fotboll är allting tillåtet och möjligt

Kom med 20 000 supportrar till Turin

Foto: TT
SPORTBLADET

I går handlade fotbollen i Italien huvudsakligen om tre saker.

En ny stor skandal är under uppsegling i Serie A.

Den här gången handlar det om skattefusk och både klubb-direktörer, agenter och spelare är indragna i härvan.

Det andra temat var Serie A:s två stora anfallare, Napolis Higuain och Juventus Dybala. Båda är argentinare, den förste högerfotad, den senare vänsterfotad.

Sedan föll blicken på ett alldeles nytt namn. Riccardo Bocalon.

Skyttekung i Lega Pro, det vill säga Serie C. Underdogen som gör sig gällande.

Anfallare i småstadslaget från den dimdrypande och urtråkiga staden Alessandria i södra Piemonte, som i går kväll mötte Milan i den första semifinalmatchen i Coppa Italia.

Kom med 36 bussar, tåg och bilar

För några år sedan var italienska cupen ganska bortglömd och ute. En seger där var ett halvtaskigt tröstpris för de större klubbarna när de hade en dålig säsong.

Men nu är Coppa Italia en eftertraktad trofé som får stor uppmärksamhet i medierna.

Vilken fest på Olympiastadion i Turin! 20 000 ”alessandrini” kom med 36 bussar, tåg och bil för att hjälpa sitt hemmalag att genomföra ett mirakel.

Alessandria kallas ”i grigi”, de gråa, naturligtvis efter färgen på tröjan. De spelar med framgång i Serie C och deras främsta mål är att ta sig vidare till Serie B.

Därför har de tagit Coppa Italia med en klackspark ända sedan starten i höstas.”Cw. Vi har aldrig förberett en match i Coppa Italia. Vi rider på vågen helt enkelt. Vi är inte oroliga. Bara stolta över att vi har fått en hel stad att vakna till liv”.

Alessandrias tränare Mister Gregucci är huvudmannen bakom fotbollsundret. Det måste vara skönt att öppet kunna säga sådant som skulle få en tränare i Serie A att avskedas med omedelbar verkan.

När Alessandria går ut på planen i Turin är det mycket riktigt utan skuggan av mindervärdeskomplex. Den tjugoårige målvakten har nerver av stål och spelarna är otroligt taggade. Mario Balotelli som tjänar mer än hela Alessandria tillsammans, står sig slätt mot denna bergfasta småstadsmotivation. Han missar flera solklara målchanser, innan han lyckas trycka in 1–0 på straff i slutet av första halvlek.

Det blir målet som avgör matchen. Inte mycket att skryta med för Milan, som på pappret borde ha vunnit med stor marginal. Hur ska det gå i derbyt på söndag?

Nästan som att vinna

På läktaren sitter Adriano Galliano med mungiporna i knävecken. Han är en av dem som är indragen i skattefuskskandalen och det skaver väl.

Men värre är Milans tafatthet på planen mot en så underlägsen motståndare.

Matchen är ett praktexempel på hur långt man kommer i fotboll med motivation och med supportrar som älskar en. Balotelli, Boateng och Honda förvandlas till smurfar utan supportrar och utan ett fungerande upplägg, medan okända hjältar som Marras, Fischnaller och Sabato växer med uppgiften.

Riccardo Bocalon får inte till det den här gången. Mister Gregucci släpper inte in honom förrän en bra bit in i andra halvlek och han hinner inte hitta rytmen förrän domaren blåser och ridån går ner.

Men att förlora med 1–0 mot Milan är nästan som att vinna och det är inte slut ännu. Den 1 mars går returen på San Siro. Det blir inte lätt, men i krig och fotboll är allting tillåtet och möjligt. Men lite tur och kanske en aning förberedelser den här gången, kan Alessandria mycket väl utgå med segern.

ARTIKELN HANDLAR OM