Laul: Det vore början på en ny tideräkning

SPORTBLADET

Ett skott, ett mål, för Malmö.

Så går fansens sång, sådana är kvällens förutsättningar.

Det är vägen till Champions League, det vore början på en ny tideräkning för svensk fotboll.

Malmö FF:s uppdrag är faktiskt inte svårare att formulera än det fansen brukar sjunga, och kommer att sjunga så stadion gungar i kväll: Ett skott, ett mål, för Malmö.

Ett lyckat Markus Rosenberg-skott, en Robin Olsen-nolla, varken mer eller mindre.

Om MFF besegrar FC Vodka Red Bull Salzburg med 1–0 har svensk fotboll ett lag i Champions League för första gången på 14 år.

Jag har bevakat allsvenskan som journalist lika länge. Och för varje år fått omformulera mig.

Sverige har inte haft ett lag i Champions League på två.

Sverige har inte haft ett lag i Champions League på sex år.

På tolv år.

I kväll kan Malmö kicka igång en ny tideräkning för svensk fotboll.

Oroar mig inte för allsvenskan

Exakt vad det skulle innebära för allsvenskan råder delade meningar om. Vissa oroar sig för att MFF kommer att dominera för tid och evighet, och att den jämna och oförutsägbara serien vi lärt oss att älska blir ett minne blott.

Jag är inte lika orolig för det, jag är i alla fall beredd att ta risken (för ja, det vore en förlust om allsvenskan blev en enlagsliga).

Jag ser det hellre som en början på något nytt, ett första steg mot att allsvenskan placerar sig på en högre nivå där vi kan få två lag i Champions League och ett par som gör resultat i Europa League. Fler intäktsmöjligheter, större chanser att behålla de egna talangerna och på sikt en liga som attraherar den nya generation fotbollsfans som i hög utsträckning tycks känna för lag i Spanien, Italien, Frankrike, England och Tyskland.

Jag säger inte att Champions League är Den Enda Vägen, det vore att pissa på alla supportrar, ideella krafter, spelare och ledare som gjort allsvenskan till vad den är i dag. Jag tror att allsvenskan kommer klara sig utmärkt även om vi får vänta 14 år till men jag tycker att svensk fotboll bör sträva ditåt, uppåt, framåt.

Plus (och det här är grundläggande) om jag får välja, så ser jag hellre att de 180 miljoner kronorna hamnar hos en anrik och framgångsrik svensk fotbollsförening än hos ett internationellt groggvirke.

Inga misstag från Hareide

För Malmö FF handlar det om att ha gjort läxan ordentligt.

Om inte österrikarnas coach Adolf Hütter taktikchockar får vi se en liknande matchplan som i första mötet: Fram med styrkorna, stå högt, pressa MFF till kostsamma misstag.

I Salzburg gav det ett avslutsbombardemang mot Robin Olsen men inget ­resultat att åka trygg till ett bortamöte med.

Det är klart att jag kan sitta här vid sidan och peka på vad MFF måste göra bättre jämfört med första mötet. Som att spela sig ur förstapressen och utnyttja Vodka Red Bulls högt stående backlinje (synd att Ricardinho saknas här). Som att inte tappa bollen lika enkelt. Som att vinna fler närkamper.

Men var det något som slog mig inför och under matchen i Österrike var det Åge Hareides agerande. Jag kan inte­ peka på något misstag överhuvudtaget – eller ens en tveksamhet – i den rutinerade tränarens sätt att hantera uppladdningen, laguttagningen, matchplanen eller matchcoachningen.

Det är inte ofta man förlitar sig på en norrman i fotbollssammanhang men om en tränare kan betyda 20 procent av ett lags framgångar, som det sägs, så ger jag Malmö de extraprocenten i kväll.