Wegerup: PSG saknar både hjärta och själ

SPORTBLADET

En tyst minut för en verklig tragedi.

Följt av 90 minuter med ett PSG i kris.

Laget som vill drömma störst föll mot lilla Bastia och just nu finns det inget av storklubb över PSG.

”Je suis Charlie”.

I en enad manifestation höll journalisterna på pressläktaren upp sina skyltar, medan spelarna i Bastia och PSG samlades på planen i en tyst hyllning av offren.

En manifestation mot våldet, för det fria ordet;

”Jag är Charlie”.

Frågan är bara vem och vilka PSG är just nu.

Paris-klubben med det stora projektet och de ännu större ambitionerna förlorade med 4-2 mot Bastia och på nytt hopar sig frågetecken och utropstecken kring laget.

Zlatan säger med jämna mellanrum när jag pratat med honom om PSG:s satsning och högtflygande mål att ”klubbens projekt fortsätter”.

Efter matchen mot Bastia, och framför allt efter hela höstsäsongen, måste man dock säga att just nu fortsätter projketet med rejält vingliga steg, för att inte säga svajande.

Uppträder inte som ett lag

Under vinterlägret i Marocko vann PSG mot Inter med 1-0, dock i ett möte som verkligen gav skäl för ordet ”träningsmatch”. Sen besegrades Montpellier med 3-0 i franska cupen.

Men förlusten mot Bastia visade på nytt ett PSG som inte uppträder som ett lag. Varken spelmässigt eller i glöd och offervilja.

Sant är att det inte bara är att flyga till Korsika och plocka poäng likt oliver och vindruvor. Jag var på plats för Bastia-PSG i september 2012 och minns den lilla planen, den tajta stadion och de extremt hätska hemmasupportrarna. PSG vann med nöd och näppe och Zlatan var rasande efteråt, på de stenkastande Bastia-fansen.

Man ska också minnas att PSG nu saknade både Cavani och Lavezzi. Båda de sydamerikanska stjärnorna var som bekant avstängda efter att ha struntat i att komma till Marocko-lägret, ett uppträdande som i sig ger en mycket klar, och dyster, bild av bristen på såväl disciplin som lagkänsla i PSG.

Men inga av dess omständigheter förklarar och ursäktar ändå ett tapp som det mot Bastia. PSG aspirerar på att vara en av världens främsta klubbar. Då kan man inte tappa en tvåmålsledning och förlora med 4-2 mot ett litet lag i franska ligan, hur stort hjärta öborna än visade.

Saknar hjärta och själ

Just avsaknaden av hjärta och själ är dessutom, som jag ofta skrivit, ett av Paris-klubbens stora problem. Man har pengarna och man har de stora spelarna. Men man har inte sammanhållningen , glädjen och viljan att offra allt för varandra på planen.

Det, i kombination med att Laurent Blanc inte fullt ut håller måttet och att klubben saknar erfarenhet på toppnivå, gör att alla pengar i världen inte räcker till.

Marseille och Lyon fortsätter att ligga före PSG i ligan. Och vad gäller Chelsea och Champions League känns det just nu som ett mycket högt berg att bestiga.

Saker kan vända fort – och de måste göra det om PSG ska ha en chans i åttondelsfinalerna och få full fart uppåt i tabellen i ligan igen.

Annars riskerar det här att bli en besvikelsernas säsong och med den budget PSG är misslyckanden inte ett alternativ för ägarna.

I Paris talar nu PSG-reportarna allt mer om vilka förstärkningar som behövs och de första viskningarna om att man borde sälja Zlatan, medan man fortfarande kan tjäna pengar på honom, har börjat höras.

Zlatan borde röra på sig

Ingen ifrågasätter att det är Ibra som oftast vinner matcherna åt laget eller att han  är den största stjärnan. Men man börjar se framåt, mot tiden efter honom.

Och jag vidhåller det jag skrev före nyår: Zlatan borde röra på sig efter den här säsongen. Allt kan hända i fotboll.

Men det kommer att ta tid innan PSG är en storklubb på den högsta nivån. Den tiden har inte Zlatan, vid drygt 33 års ålder.

Tre säsonger är nog, hur mycket pengar det än finns i Paris. Ibra behöver en nystart.

Jag är helt säker på att Zlatan fortfarande har mycket att ge. Men jag är inte längre säker på att han kan få utlopp för det i PSG.

ARTIKELN HANDLAR OM