Superlöftena stormar fram

Så här tuff har inte konkurrensen varit på 15 år

The next ones Näslunds, Sundins och Forsbergs karriärer går mot sina slut. Men efterträdare finns i Anton Mylläri, David Rundblad, Magnus Pääjärvi-Svensson, Victor Hedman och Erik Karlsson (stora bilden), som redan fått prova Ottawas tröja.
SPORTBLADET

Pär Mårts har hockey-Sveriges drömjobb just nu.

Småkronornas förbundskaptens tuffaste jobb är inte att hitta spelare till vinterns JVM i Kanada.

Det är att välja bort spelare.

Så tuff har inte konkurrensen varit på femton år.

Någonting har hänt i hockeylandet Sverige.

Samtidigt som det kommer larmrapporter om att antalet knattar sjunker drastiskt i pojklagen, så spottar Sverige ur sig super­talanger.

Inför nästa sommars NHL-draft kan ett rekordstort antal svenskar gå i förstarundan och hota rekordet från 1975.

Då gick sex svenskar i första rundan, spelare födda 1975 och sent 1974.

I den kullen var de stora stjärnorna Niklas Sundström och Kenny Jönsson.

Det är två spelare som återvänt till svenska elitserien efter sina långa NHL-karriärer.

Men efter den kullen kom det stora tappet.

Flera svaga årgångar som avspeglade sig i drafterna 1994–99.

På sex år gick lika många svenskar i NHL-draftens första runda – sex – som det gjorde i en enda 1993.

Missade Zetterberg

Sverige fick ett tapp som kommer att avspegla sig i Tre Kronor de närmaste åren, nu då den så kallade ”Gyllene Generationen” med spelare som Peter Forsberg, Markus Näslund, Nicklas Lidström och Mats Sundin är inne

i slutskedet av sina karriärer.

Nu är inte draften något exakt mätinstrument för vilka spelare som blir bra som 22–23-åringar.

Talangscouterna har missat massor av stjärnor genom åren, bland andra Henrik Zetterberg som vuxit ut till en absolut världsstjärna i vuxen ålder.

Talanger överallt

Men den är ändå ett mått på talangbanken på juniorsidan i världens hockeyländer.

Det är det som slagit mig när jag åkt runt i Sverige och sett inledningen på elitserien.

Massor av unga svenska talanger som stormar fram.

Jag har inte varit med om maken sedan Foppa och Näslund släpptes fram i Modo i början av 90-talet.

Men det slående den här gången är att det är så många backar som kommit fram.

Spela back är hett

Det måste vara någon sorts Nicklas Lidström-effekt som drabbat svensk hockey.

Fler talanger väljer att bli backar. Men det är helt rätt val, vilket jag påpekat flera gånger tidigare.

Backar är hockeyns bristvara och deras roll växer allt mer i den moderna hockeyn.

Det är också på backsidan som löne­explosionen varit störst de senaste åren, både i NHL och här hemma.

Har snart allt

En högerfattad, spelskicklig back är hockeyns största brist­vara.

Det är därför svenskar som Johan Åkerman och Magnus Johansson skrivit miljonkontrakt i Ryssland.

Och det var därför Frölundas högerfattade back Erik Karlsson gick först av alla svenskar i NHL-draften i somras.

Karlsson som är en modern, offensiv back i samma stil som NHL-stjärnor som Brian Campbell och Mike Green, även om han fortfarande har stora brister i egen zon.

När han lärt sig även det defensiva jobbet är han det totala paketet.

Det är även Victor Hedman i Modo, som har chansen att gå som nummer ett i 2009 års NHL-draft.

I så fall som förste svensk sedan Mats Sundin gjorde det 1989.

David Rundblad i Skellefteå är en annan högerfattad back som vuxit två snäpp till den här säsongen och där finns även backen Tim Erixon, stortalang och son till förre NHL-proffset Janne Erixon.

I Leksand har Oliver Ekman-Larsson klivit fram i Allsvenskan, en 91:a som hyllas av alla och som utsågs till bäste back i tv-pucken förra året.

Då spelade han i Småland och tillhörde Tingsryd.

Erik Karlsson är för övrigt också smålänning och jag undrar hur HV 71 skötte scoutingen av de här två killarna.

Men det är en annan historia.

I Västerås finns 104-kilos­bjässen Anton Mylläri, son till brottningens förbundskapten Leo Mylläri, och en svensk Ragulin. Fysisk och stark, men samtidigt spelskicklig.

Pär Mårts kan bara välja och vraka inför JVM.

Som Foppa

Han har redan en given målvakt i Brynäs Jacob Markström och det ser även ljust ut på forwardssidan, där Timrås 17-årige Magnus Pääjärvi-Svensson var med redan i Tjeckien som rekordung 16-åring i fjol.

Jag undrar om det inte det är den största forwardstalang jag sett sedan Peter Forsbergs genombrott, även om bröderna Daniel och Henrik Sedin var hyllade redan som femtonåringar.

Men Pääjärvi kan göra saker med pucken som kräver samma unika talang som Foppa hade (och har).

Fortsätter utvecklingen och om skallen är med, kan det bli något riktigt, riktigt stort, även om det fortfarande finns många fallgropar längs vägen.

Jag hoppas bara att Challe Berglund låter honom spela mer än han fått göra i de två första matcherna i Timrå.

Han skulle inte göra bort??sig i??någon kedja.

Djurgårdens Jacob Josefson är en annan 91:a som jag såg mot Brynäs i tisdags.

Ytterligare en jättetalang på väg upp.

Det verkar aldrig ta slut.

FAKTA

FLEST SVENSKAR I NHL-DRAFTENS FÖRSTARUNDA

1993 – 6 svenskar

8. Niklas Sundström, f, Modo – NY Rangers

12. Kenny Jönsson, b, Rögle – Toronto

15. Mats Lindgren, f, Skellefteå – Winnipeg

18. Jesper Mattsson, f, Malmö – Calgary

22. Anders Eriksson, b, Modo – Detroit

26. Stefan Bergqvist, b, Leksand – Pittsburgh

1991 – 3

6. Peter Forsberg, f, Modo – Philadelphia

16. Markus Näslund, f, Modo – Pittsburgh

19. Niklas Sundblad, f, AIK – Calgary

2000 – 3

7. Lars Jonsson, b, Leksand – Boston

27. Martin Samuelsson, f, Hammarby – Boston

29. Niklas Kronwall, b, Djurgården – Detroit

2006 – 3

4. Nicklas Bäckström, f, Brynäs – Washington

24. Dennis Persson, b, Västerås – Buffalo

25. Patrik Berglund, f, Västerås - St Louis

2008 – 3

15. Erik Karlsson, b, Frölunda – Ottawa

21. Anton Gustafsson, f, Frölunda – Washington

24. Mattias Tedenby, f, HV 71 – New Jersey

ARTIKELN HANDLAR OM