Wennerholm: Förvandlar alla andra friidrottare till b-skådisar

SPORTBLADET

Det är alltid speciellt att vara tillbaka på Stade de France i Paris.

Det var här det svenska friidrottsundret exploderade i ett globalt mästerskap med massor av stjärnor.

Men idag cirkulerar den internationella friidrotten runt ett enda namn.

Usain Bolt.

Han säljer ut Bislett i Oslo, han lockar 10.000 extra åskådare till Stade France här i Paris och han förvandlar alla andra friidrottare till b-skådisar.

Han har blivit ett vapen mellan DN-galan och dess tidigare tävlingsdirektör Rajne ­Söderberg, där nystartade Malmö Games ­redan säkrat upp Bolt till nästa år.

Det är Usain Bolt som styr allt just nu.

Han tar nästan hela den pott med uppvisningspengar som tidigare delades i alla fall hyfsat rättvist mellan toppnamnen i friidrottsvärlden.

I dag går i stort sett hela den budgeten till Usain Bolt ensam i de galor han är med i.

Motsvarande två miljoner svenska kronor per tävling.

Är han värd det? För ekonomiskt hårt trängda friidrottsarrangörer är han det.

Han lockar sponsorer och han lockar publik och det är vad en friidrottsgala lever på.

Jag har alltid fascinerats av dessa tävlingsdirektörer som lägger ett enormt jobb och enorma pengar på en enda tävling under en enda kväll per år.

En enorm logistik

Jag satt i foajén på tävlingshotellet dagen innan tävlingen och såg friidrottare komma in från alla möjliga håll i världen, checka in på hotellet för att tävla en kväll och så flyga vidare nästa dag.

Hundratals idrottare och nästan lika många coacher, managers och annat löst folk dit jag nästan får räkna mig själv numera.

En enorm logistik att hantera.

Och så tar det stora huvudnumret 19.73 sekunder att avverka och ­sedan är det dags att börja planera för nästa tävling, nästa år.

Nu hade Paris i alla fall tur med vädret.

Det var en underbart ljummen sommarkväll där på läktaren på Stade de France och jag satt och drömde mig tillbaka VM 2003 - en era f. Ub.

Före Usain Bolt.

När jag såg Michel Tornéus landa där i den fina sanden mindes jag Carolina Klüfts längdrysare då hon trampat över två gånger i sjukampen och bara hade ett hopp kvar.

Ett hopp som var skillnaden mellan ett VM-guld eller ingenting.

Det blev ett första VM-guld för en av de största svensk friidrott haft.

Olsson tog guld i tresteg

Och Christian Olsson landade på 17.72 i samma grop och tog VM-guld i tresteg.

Men det är när jag ser tillbaka på segertiderna på herrarnas 100 och 200 meter som jag verkligen inser att vi är inne i en ny fri­idrottsera.

Kim Collins tog VM-guld på 100 meter på tiden 10.07. John Capel vann 200 meter på 20.30. Oavsett väder och vind hade de krossats av dagens Usain Bolt.

De hade inte haft en chans.

Och den där sommaren 2003 satte Usain Bolt nytt ungdomsvärldrekord på 200 meter med 20.13. Fortfarande bara 16 år.

Men det skulle dröja fem år innan världen på allvar visste vem han var.

Nej, det tog tid för Usain Bolt att bli något.

Han var visserligen den yngste någonsin att ta ett JVM-guld när han vann 200 meter som 15-åring hemma i Kingston 2002.

Men sedan var det tyst om honom i många år. Det var skador och ett tålmodigt arbete att anpassa den stora kroppen till dagens ­finmotorik.

När Usain Bolt själv sökte upp tränaren Glen Mills efter sitt misslyckade OS i Aten 2004, var det början på det perfekta äktenskapet. Även om Mills till en början försökte få Bolt att bygga upp sin sprintuthållighet mot 400 meter.

Men Bolt själv var - som den bekväma typ han är - mer intresserad av att kombinera specialdistansen 200 meter med bara halva sträckan.

Historien säger att Glen Mills lovade honom det om han slog det jamaicanska rekordet på 200 meter. Det gjorde han 2007 då han slog Don Quarries då 36 år gamla rekord med tiden 19.75.

Resten är historia.

Året efter satte Usain Bolt nytt världsrekord i ett av de första hundrameterslopp han någonsin löpt, då klockan stannade på 9.72 i New York.

ARTIKELN HANDLAR OM