Wennerholm: En bister verklighet för de gamla jättarna

SPORTBLADET

Ska Växjö göra film om årets SM-slutspel kan titeln mycket väl bli ”The Return of Robert ­Rosén”.

Huvudperson när Växjö krossade Färjestad med 6–1.

Värmlänningarnas största hemmaförlust i ett SM-slutspel på 38 år.

Det är sannerligen nya tider.

Unga klubben Växjö är i sitt första slutspel mot hockey-Sveriges verk­liga slutspelsgigant som gör sitt tjugonde raka.

Och i sitt 35:e totalt.

Men det var en cirkel som slöts för värmlänningarna i går.

Det var i Färjestads första slutspel någonsin 1976 som man föll med ­samma siffror efter 1–6 på hemma­plan i första finalmatchen mot Brynäs.

Sedan dess har man aldrig fallit större.

I går upprepades siffrorna.

Och det var en comebackande smålänning som stod för showen.

Robert Rosén var tillbaka efter att ha varit petad i tre raka matcher.

Och det var nästan som en askungesaga då han åkte runt där på isen och gjorde allting rätt. Här hade han ju varit petad under ­nästan förnedrande former, då han är Växjös bäst betalde spelare efter den uppmärksammade övergången från AIK 2011–12.

Den säsong han blev dåvarande elitseriens poängkung.

En stjärna som slocknat i slut­spelet efter sex matcher utan en enda poäng.

Nu studsade pucken hans väg på ett sätt som gjorde att jag misstänkte att någon svängt sitt trollspö över honom inför matchen.

Det kanske det var också.

Var magiskt att se honom

Hans 3–1 var väl yttersta exemplet på att det var hans kväll, då kedjekompisen Alexander Johansson skickade en puck på mål som studsade på Fredrik Pettersson-Wentzel och sedan studsade tillbaka igen från just Rosén som var på rätt plats vid rätt tillfälle.

Där visste han inte ens att han gjorde mål.

Men det var magiskt att se hur han dök upp överallt där det fanns en lös puck. Han slog in två till och fullbordade sitt hattrick.

För att inte tala om hans passning fram till Alexander Johanssons 2–1.

Det var världsklass på den, som ­Johansson bara behövde raka in i tom kasse.

Dessutom kunde Rosén kosta på sig att missa ett friläge, där han kom renare mot Fredrik Pettersson-­Wentzel än jag trodde var möjligt mot Färjestad i ett slutspel.

Hade minst en nivå till

Nej, det var mäktigt att se Växjö krossa vargarna från Värmland.

Jag misstänkte att de hade minst en nivå till efter förlusten i första semifinalen i Växjö i tisdags, då de förlorade med 1–2 och inte alls kom upp i samma klass de visade mot Luleå i kvarten.

Nu sitter i de i förarsätet igen.

Det är bäst av fem och Växjö är klara favoriter.

Det här var sjätte segern av sju möjliga mot Färjestad den här säsongen.

Det är nya tider.

■ ■ ■

Det är intressant också att jätten Färjestad åkte buss till matchen i Växjö i tisdags och sedan satt till långt inpå småtimmarna under den långa hemresan.

Sådant tär på krafterna.

Växjö tog i stället eget charterflyg till Karlstad och i går och var hemma i tid för en god natts sömn.

Det visar vilka resurser det finns hos smålänningarna.

De sparar inte på någonting, trots alla fördomar om motsatsen.

■ ■ ■

Är det en maktförskjutning i svensk hockey vi upplever just nu?

Ja, kanske.

Gamla jättar som Färjestad, HV71 och Djurgården ­lever i en bister verklighet, även om värmlänningarna fort­farande är med i matchen.

Skellefteå har ­tagit över de gamla storklubbarnas dominanta roll de senaste åren.

Västerbottningarna som kom tillbaka till SHL så sent som 2006 och var i sin första semifinal tre år senare.

Nu är Växjö på väg att ­göra om samma resa.

År tre och i sin första SM-semi någonsin.

Ja, jag tror Växjö går ända till SM-final och får möta just Skellefteå.

Som sagt.

Det är nya tider.

ARTIKELN HANDLAR OM