Kusligt, Chelsea

van Persies dubbel får Wennman att tro på spöken

Foto: FOTO: REUTERS
YEAAh! Robin van Persie blev stor matchhjälte med sina två mål i andra halvlek. Målen innebär ytterligare en tung hemmaförlust för Chelsea.
SPORTBLADET

LONDON. Två mål av Robin van Persie, två hysteriska minuter, två-ett till Arsenal ... men bara en fråga:

Vem är det som rasslar med kedjorna i Stamford Bridges korridorer?

Chelsea har fått ett spöke på halsen, vi har misstänkt det i ett par veckor nu, och i går dansade det in igen som en iskall vindpust mitt under Slaget Om London.

Först bröts den historiska hemmasviten, 86 matcher utan ligaförlust under nästan fem år, mot Liverpool. Sen blev det stryk mot Burnley (efter straffar) i Carling Cup. Därefter följde 0–0 mot Newcastle. Och så nu blytung derbytorsk mot Arsenal.

Vi talar alltså om den ointagliga fästningen Stamford Bridge.

Precis som efter matchen mot Liverpool gick brandlarmet i pressrummet efteråt, och även om det inte platsar i tv-serien ”Det Övernaturliga” så kändes det som ett slags tecken. Nån vill säga nåt här.

Dramatisk förändring

Det kan vara så enkelt att Roman Abramovich råkat värva nån med namnet Poltergeist under åren, nån som nu är grinig över att han aldrig fick spela, men det är en långsökt teori.

Det som snarare fick Luiz Felipe Scolari att ringa Ghostbusters i natt (Bill Murray kunde inte komma, han körde golfbil på Stureplan) var det faktum att matchbilden – och människorna i den – förändrades så dramatiskt under spelets gång. Som om ett okänt fenomen bestämt sig för att driva lite med oss.

Chelsea hade allt under kontroll. De hade 1–0 i paus efter Johan Djourous självmål. De såg starkare ut över nästan hela planen. De visade större auktoritet än under hemmamötena med Manchester United och Liverpool. Ändå står de i dag med endast en vunnen poäng av nio möjliga mot sina tre huvudkonkurrenter.

Det var en arsenalseger totalt ”out of the blue”. Det borde inte gå att genomföra en sån smash-and-grab-kupp i det spelmässiga underläge Gunners befann sig i, men Arsene Wenger (och det där spöket, tillfälligt utklätt till linjedomare) såg till att förlama Chelsea till den grad att hemmalaget inte hade ett skott på mål i andra halvlek, knappt en vettig offensiv idé.

Överförde energin på spelarna

Wenger var som ett nervvrak i början, han skällde och gnällde nåt vansinnigt på en stackars fjärdedomare (som ju inte hade nåt med domsluten att göra) och var rätt beklämmande att skåda. Han vandrade längs perrongen och viftade värre än stinsen i Krylbo, livrädd förstås att Blå Tåget skulle dra iväg i tabellen. Men sen gick han in i paus och, som han sa, ”överförde sin energi till spelarna”.

Plötsligt, i en match utan naturliga yttermittfältare, blev en sån som Gael Clichy allt det som Ashley Cole (svårt föraktad av Arsenals fans) varit före paus. Båda var lysande. Plötsligt vågade Arsenal attackera själva bakifrån istället för att bara vänta in. Plötsligt fick Gunners bättre grepp om mitten mot en Ballack som såg trött ut. Plötsligt växte Fabregas och en ytterst förnämlig Adebayor, plötsligt såg Gallas (svårt föraktad av Chelseas fans) och Djourou absolut spiksäkra ut – och VÄLDIGT plötsligt vaknade Robin van Persie och gjorde två mål, ett med vardera foten, på drygt två minuter. Det var en häpnadsväckande scenförändring.

Många såg förklaringen i 1–1-målet, som var offside. Enligt Scolari knäckte det Chelsea mentalt. Andra berömde Wengers taktiska geni.

Hjärnspöket hemsöker The Bridge

Jag lutar mer åt spökteorin. Wenger också. Han sa sig veta vem som börjat förfölja Chelsea:

– Jag minns när vi var obesegrade i 49 raka. När vi till slut förlorade blev vi psykiskt blockerade. Vi vann ingen av de fem följande matcherna.

Gamla fina farbror Hjärnspöket, alltså.

Det är han som hemsöker The Bridge. Enligt Wengers erfarenhet bör han dock snart vara borta, kanske redan till mötet Chelsea-Bolton kommande helg.

– Jag vet inte hur Chelsea påverkas av det här, men det blir ändå svårt att komma i kapp dem. Nu ser vi i alla fall en chans. Hade vi förlorat hade ligan varit förlorad för oss, sa Arsene.

Den mest komiska synen under derbyt, förutom BBC:s Garth Crooks i pälsmössa med öronlapparna rakt ut, var när Scolari bytte in 19-årige slovaken Miroslav Stoch, debutant i a-laget via ungdomsakademien och reserverna, i den 81:a minuten.

30 personer på pressläktaren började samtidigt bläddra diskret i matchprogrammet för att hitta information om knatten i blått med nummer 43.

Det var som om de hade sett ett spöke.