Wennman: Har man fått så mycket smisk är det snyggast att kapitulera

SPORTBLADET

LONDON. Ursäkta en man som avskyr både aga och billiga poänger, men jag kunde inte låta bli att skratta åt Stoke-managern Tony Pulis efter 7–0-förlusten mot Chelsea:

– De drog ner byxorna på oss och slog oss i arslet.

Det var ju en rätt ärlig beskrivning, ändå. Det var en sammanfattning som aldrig skulle komma ur munnen från en Ferguson, en Benitez eller en Wenger, men som i all sin prestigelöshet tilltalade mig:

Har man fått så mycket smisk på rumpan inför miljoner tv-tittare är det väl snyggast att lägga sig pladask och kapitulera.

Stoke-Pulis, mannen som passar så illa i keps, hade kunnat göra det normala och skyllt på lagkaptenen Abdoulaye Fayes skada efter åtta minuter, målvakten Thomas Sörensens kraschade armbåge efter en halvtimme, diverse domslut hit och dit och ett totalraserat Stoke-momentum i tabellens ingenmansland, men han höll alltså upp händerna och sa som det var:

– Vi blev fullständigt överkörda.

Chelsea gjorde 7–0 på ett lag som hela säsongen varit erkänt svårt att göra mål på, som bara hade släppt in 16 mål på bortaplan i ligan.

Det kunde varit 12–0. Det BORDE faktiskt varit 12–0. De öppna chanser som missades (Maloudas, till exempel) var häpnadsväckande.

7–0 får duga ändå, liksom, det placerar Chelsea i sjunde himlen inför de två avslutande matcherna i ligan och vi noterar i förbifarten:

Det var tredje gången den här säsongen Chelsea gjorde sju mål på Stamford Bridge. 7–2 på Sunderland, 7–1 på Aston Villa, 7–0 på Stoke...det ger 21–3 mot tre motståndare i samma liga. Det är samma siffror som jag själv drabbades av en gång när jag mötte Jan-Ove Waldner i pingis. Och då tog jag ändå ledningen med 1–0.

Inget mål av Drogba

Salomon Kalou, inte den största favoriten hos Chelseas fans har jag förstått, gjorde 1–0 och 2–0 och framkallade sen den straff som Frank Lampard satte till 3–0. Men borde inte Frankie Boy ha släppt den straffen till Kalou? Det hade kunnat bli ett riktigt ÄKTA hat trick, detta missbrukade uttryck. Tre mål i följd i första halvlek utan att motståndarna gör något.

Nå, Kalou fick i alla fall sitt tredje mål efter paus. Och Lampard satte sitt andra med den allra läckraste lilla lobb-styrning med utsidan av foten. Alla nöjda och glada. Och sen fyllde inhopparen Daniel Sturridge och målsumparen Florent Malouda på med resten.

Sju Chelseamål och inte ett enda av skyttekungen Didier Drogba. Märkligt. Droggen hade en fot – en mycket läcker, känslig sådan före 1–0 – med i mycket, men slarvade också betänkligt när han hade för bråttom i avslutningarna. Inte heller Nic Anelka gjorde mål. Man får väl ta det som ett styrkebevis av De Blå.

Tror att Spurs blir fyra

En poäng före Manchester United nu när serieledningen skiftade ännu en gång. Två omgångar kvar. Allt avgörs troligen på söndag, då Chelsea har Liverpool borta i den tidiga matchen. Därefter följer Sunderland–Manchester United.

Jag vågar banne mig inte tippa. Jag gick ut i höstas och förklarade att Chelsea kommer att vinna det här, men jag är inte lika kaxig nu. Nånting säger mig att Liverpool vill sätta nåt slags avtryck på den här ligasäsongen och kommer att ge Chelsea en åktur på söndag. Pool har ju dessutom chansen fortfarande att bli fyra i tabellen.

Och pratar vi om tabellfyror var det förstås livsviktigt för Aston Villa att vinna derbyt i Birmingham. Det satt långt inne, Sebastian Larsson och kompani kommer att hata den där straffsparken som gav Villa 1–0 (Roger Johnson ”fällde” Gabriel Agbonlahor) i tio år framöver. Alla tv-repriser visar att det var ett galet domslut. Men nu är det som det är – Villa är med i matchen om en Champions League-plats igen och kan definitivt knäcka Manchester City i bortamötet på lördag.

Min röst i Lill-tabellen ligger just nu på Tottenham. Jag tror de blir fyra till slut, och säga vad man vill om engelsk fotboll: i vilken annan liga i världen är det så intressant vilka som kommer på fjärde plats?

ARTIKELN HANDLAR OM