Han räddade Hodgson från avrättning

Wennman: ...men Roberto Mancini riskerar att ”halshuggas av fansen”

1 av 3
Pressade herrar Roberto Mancini och Manchester City måste vinna om de inte vill få fansens och medias vrede över sig. Avram Grant upplever ren tortyr när hans West Ham ligger sist i tabellen. Steven Gerrards succéinhopp gjorde livet skönare för Roy Hodgson – som tar emot Chelsea i helgen.
SPORTBLADET

LONDON. Det bara smäller.

Det blixtrar och dundrar i varje kvarter i London denna Bonfire Night, och jag skänker en tröstande tanke till såna som Roy Hodgson, Roberto Mancini och Avram Grant:

Ni kunde haft det värre. Ni kunde haft det som Guy Fawkes.

Den katolske upprorsmakaren Fawkes placerade 2,5 ton krut i källaren under det brittiska parlamentet och skulle just spränga hela bygget i luften när han togs på bar gärning.

Det är därför England ”firar” Guy Fawkes Night – eller Bonfire Night – den 5 november varje år. Det är som Valborgsmässoafton gånger tusen. Det är raketer och brasor och smällare över hela stan.

Fawkes fick sitt straff år 1606. Ni som besökt Madame Tussaud´s har kanske sett det beskrivet därnere i det mörka skräckkabinettet. Tortyren han fick genomgå var ingen lek, kan man säga.

När han sen, efter tortyren, skulle avrättas kom frågan:

– Ska han hängas eller halshuggas?

Den subtila lösningen blev:

– Äh, vi kör båda.

Så Guy Fawkes hängdes först och halshöggs efteråt. För säkerhets skull.

Hodgson undvek avrättning

Medan fyrverkerierna lyser upp natthimlen utanför fönstret läser jag samtidigt analyser om situationen för några av Premier Leagues mest pressade managers.

Roy Hodgson, Liverpool, undvek ”avrättning” genom segern mot Napoli. Roberto Mancini, Manchester City, kommer att bli ”halshuggen av fansen” eller ”hängd av media” om City förlorar mot West Bromwich. Avram Grant, West Ham, upplever ren ”tortyr” i botten av tabellen.

Hm. Jag antar att Guy Fawkes öde ger vissa perspektiv på våra dagliga överdrifter.

Det innebär inte att herrar Hodgson, Mancini och Grant är utan bekymmer.

Liverpool-Roy har börjat vinna igen och när Captain Fantastic, Steven Gerrard, gjorde tre mål i andra halvlek mot Napoli i torsdags, genomgick Hodgson en total förvandling under matchens gång. Jag har aldrig sett honom så knäckt och förtvivlad på en tränarbänk som när Napoli ledde med 1–0. Mannen var ett nervöst vrak.

Man kan förstå det: på läktaren satt den nye amerikanske ägaren John W Henry och ruskade på huvudet. I bakgrunden fanns den – av amerikanerna – nytillsatte Damien Comolli med titeln ”Director of Football Strategy ”.

Man såg snararan dras åt kring Hodgson – jaha, nu är vi där igen – och jag undrar hur tongångarna gått efteråt om inte Liverpool vänt till 3–1. Det hade inte varit några fyrverkerier på Anfield.

Nu blev det i stället en magisk cupkväll med allsång i gammal god stil, USA-Henry var lyrisk och en totalt transformerad Hodgson hyllade anställningen av Comolli.

Men jag undrar om han är så nöjd med den innerst inne. Det är klart att det underminerar hans ställning i klubben. Roy Hodgson blir i Liverpool aldrig en manager med samma beslutsrätt som den enväldige Sir Alex Ferguson, till exempel, det har vi ju förstått. Men är det här också ett steg mot att ersätta honom som tränare?

Tar emot Chelsea

John W Henry sa i tv i går att ”det inte finns några såna planer – för närvarande”, och det kan man ju tolka som man vill.

Men vi lär få en tjuvtitt in i framtiden när Liverpool tar emot Chelsea i omgångens intressantaste match i morgon.

Vem vet? Med en Steven Gerrard som uppenbarligen hittat formen kan Pool ge ligaledarna en rejäl fight, och sen kan Hodgson vara torrskodd igen. Slår han Carlo Ancelotti kanske han till och med ångrar att han så blött och ynkligt bad Rafa Benitez om ursäkt för diverse uttalanden häromdan. Roy hade ju rätt från början. Jag gillade inte att han lade sig platt där.

City-Roberto har ännu större problem, hans busiga skolklass har förlorat tre raka matcher och spelar spratt bakom magisterns rygg. Det ringer i klockan, om det inte omedelbart blir ordning i salen kommer Mancini att kallas in till rektorn och bli avskedad. Bortamötet med West Bromwich i morgon avgör nog framtiden.

West Ham-Avram, å sin sida, verkar vara den minst pressade av de tre trots att Hammers är sist i tabellen. Han skrattar och skojar på presskonferenserna och säger att ”det kommer att vända”.

Efter fjolårets upplevelser i Portsmouth verkar ingenting bita på Grant. Men blir det förlust i Birmingham idag kommer galgen att släpas fram. Kanske giljotinen också.

FAKTA

Peter Wennman listar veckans hetaste

1) Gareth Bale, Tottenham

Of course. Nästan omänskligt bra mot Inter.

2) Steven Gerrard, Liverpool

Hoppade in och sänkte Napoli med tre mål. Han är tillbaka!

3) Roberto Mancini, Manchester City

Är han kvar som City-manager efter den 10 november?

4) Nani, Manchester United

Odräglig filmare, men en lysande fotbollsspelare.

5) Nicolas Anelka, Chelsea

I absolut kanonform. Vilken avslutning mot Spartak!

6) Harry Redknapp, Tottenham

Får beröm från alla håll nu, och det är välförtjänt.

7) Roy Hodgson, Liverpool

Tre raka segrar – men inte ute ur farozonen på långa vägar.

8) Kevin Nolan, Newcastle

Snyggt hattrick i hatderbyt mot Sunderland.

9) Rafael van der Vaart, Tottenham

Stort ego, stor spelare, stort lyft för Spurs.

10) Mark Clattenburg, Domare

Juryn sammanträder fortfarande.

ARTIKELN HANDLAR OM