”Över min döda kropp”

Nära att mista livet – kör ändå

Foto: Mats Strand/Privat
SPORTBLADET

Hon är mästare – och har varit nära att mista livet i Dakar.

Ändå ger inte Annie Seel upp.

– Den titeln ger jag inte bort, över min döda kropp!

Världens tuffaste rallytävling startar i Argentina i dag och tre svenskar finns med, bland annat MC-föraren Annie Seel som vann damklassen 2010 – trots att hon kraschade ner i ett fem meter djupt hål. Själv lyckades hon hoppa av i farten. Medan hon kravlade sig upp längs med kanten hörde hon hur cykeln kraschade mot botten av gropen.

– Efteråt kom tanken, shit jag hade kunnat dö. Det var plötsligt bara ett hål rakt ner, det fanns inte på kartan så jag dök, säger hon.

– När tävlingsledningen kom och såg hålet så förstod de ingenting, men de hade ju kört förbi betydligt långsammare med bil och inte sett det. På något sätt så var det så bisarrt att det bara inte kan hända igen.

Och året innan var var du glad att du överlevde ett helvetesrally sedan du kraschat illa vid två tillfällen. Är det verkligen kul?

– Ha, ha. Ja, då var det framvingen som fastnade i hjulet och jag åkte på en flygtur, jag kraschade rejält och slog sönder hjälmen. Då insåg jag att jag faktiskt hade kunnat bryta nacken där. Sedan skadade jag axeln och var tvungen att köra med en arm. Alltid händer det något under tävlingen och ändå kan jag inte släppa detta.

Höll löftet ett par månader

Efter fjolårets seger så bestämde hon sig för att lägga av. Efter 40 frakturer, efter att ha kört fyra Dakar, tagit sig i mål lika många gånger och till slut vunnit damklassen så skulle det vara nog.

– Jag hade uppnått mitt mål. Jag var bäst i världen, jag var 42 år gammal och jag var rätt så trasig överallt, säger hon.

Det löftet höll hon i ett par månader.

– Jag blev bara så ledsen, jag hade inget att fylla livet med. Livet var så tomt. Jag drömmer inte om samma saker som vanliga människor drömmer om. Jag har aldrig önskat mig ett fint hus och en familj. Jag älskar öknen, det är som min familj. Jag älskar utmaningen, den här extrema utmaningen. Så då bestämde jag mig för att satsa igen och genast kom glädjen tillbaka.

Som en drog

Dakarrallyt är som en drog för många av deltagarna – hur jävligt det än är så måste de köra det igen – och igen. För Annie Seel som lever efter mottot: ”Hellre en bruten fot än en bruten tävling” så var det bara att samla i hop pengar och ladda för ännu ett äventyr i Sydamerika.

– Jag behöver det. Det är som en del av mig. Jag tänker inte ge i från mig den här titeln frivilligt. Över min döda kropp, säger Annie Seel.

Numera körs världens tuffaste rallytävling i Sydamerika, den har blivit mer civiliserad men är fortfarande otroligt tuff och svårnavigerad.

Pressande att vara mästare

– I år är den duktiga spanjorskan Laia Sainz med och hon har nio VM-guld i trial och dessutom har hon sin tränare som hjälpryttare och han kan hjälpa henne att navigera, så det känns väldigt tufft nu måste jag inte bara slå henne utan jag måste slå honom också, säger Annie Seel.

– Det är pressande att vara titelförsvarare och allt än en seger är sämre än tidigare,. Jag vill vinna och jag hoppas att jag kan klara en plats bland de 35-bästa totalt.

Tävlingen avslutas den 15 januari.

FAKTA

Dakarrallyt 2011 i siffror

1-16 januari pågår rallyt

950 mil ska tillryggaläggas under 16 dagar.

450 tävlande ekipage i fyra huvudklasser: bil, mc, quad, lastbil

184 tävlande i MC klassen

1 vilodag (Arica)

1979 genomfördes det första Dakarrallyt

ARTIKELN HANDLAR OM