Jönssons mamma: Jag blev rädd

Föräldrarna om sonens brons och kollaps

SPORTBLADET

SOTJI. När bronshjälten Emil Jönsson stapplade hem till OS-byn hamnade han rätt i famnen på sina föräldrar.

Carina och Karl-Ivar var på plats för att fira sin son.

– Att han var så dålig och helt borta under loppet visste jag inte, men han kravlade på, säger Karl-Ivar Jönsson.

Foto: PONTUS ORRE
Emil Jönsson gratuleras av pappa Karl-Ivar och mamma Carina.

Flera timmar efter den omskakande målgången promenerade Emil Jönsson och hans sambo Anna Haag ner till OS-byn.

Sportbladet följde med på den långsamma promenaden.

– Jag är så trött. Jag tittade på klockan bara och tänkte jäklar vad mycket den var, säger Emil Jönsson och går på stappliga steg.

”Tänkte: Vad är det för fel”

Men väl nere vid ingången till OS-byn fick han en välbehövlig kram.

Mamma Carina och pappa Karl-Ivar fanns med flera vänner på plats och hyllade sin bronshjälte.

– Det var kul att det blev som det blev, säger Carina.

Årsundaexpressens fanclub följde dramat från läktaren.

Och föräldrarna såg direkt i finalen att det var något som inte stämde.

– När han stack i väg på det konstiga sättet tänkte jag vad är det för fel på honom. Carina trodde att han var så otroligt trött, men han åkte så konstigt. Så man tänkte att det "vart inte i år heller", säger Karl-Ivar Jönsson.

Men så förändrades scenariot när Anders Glörsen föll.

– Sen började de märkliga sakerna hända och då sa jag men nu måste ju Emil komma, säger Karl-Ivar.

”Jag blev rädd”

Och det gjorde han. Till slut.

De såg hur Emil stöp över mållinjen. Eller var det före?

– Jag tyckte han ramlade innan mållinjen, säger Carina.

Direkt efter när sonen låg utslagen han mamma bli orolig.

– Jag blev rädd för andningen, men det var ju inget som tur var, säger hon.

Firandet tillsammans med sonen blev i natt kort och intensivt.

Som ett sprintlopp.

Sen behövde Emil stupa i säng.

ARTIKELN HANDLAR OM