Aftonbladet
Dagens namn: Vega
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Sportbladet / OS 2016

”Jag ska kämpa för världens alla flyktingar”

Flydde kriget och lämnade landslaget för ett liv på gatan – nu vill nationslöse Popole Misenga ta medalj i OS

Sparrar mot landslagsmän Popole Misenga tränar sex dagar i veckan på ett universitet i västra Rio de Janeiro. Sparrar mot landslagsmän Popole Misenga tränar sex dagar i veckan på ett universitet i västra Rio de Janeiro. Foto: Tomas Ohlsson

RIO DE JANEIRO. Popole Misenga, kongolesisk landslagsman i judo, trodde karriären var över när han flydde sitt hemland i september 2013.

Nu har hoppet väckts igen.

I Rio-OS kommer en trupp med flyktingar från hela världen att delta, och Popole kämpar för en plats.

Första gången Popole Misenga flydde var han bara en pojke. Bakom sig lämnade han hemstaden Bukavu i östra Kongo-Kinshasa.

Striderna där har beskrivits som den blodigaste konflikten i Afrikas moderna historia. Runt fem miljoner människor beräknas ha dödats under konflikter mellan olika fraktioner och etniska grupper sedan mitten av 1990-talet. Bland de många civila dödsoffren fanns Popole Misengas mor. Själv lyckades han ta sig därifrån med livet i behåll.

– Innan jag blev flykting här var jag redan flykting inom mitt hemland, berättar han.

”Här” är Rio de Janeiro i Brasilien, den plats där Popole Misenga, 23, nu väntar på besked om han ska få asyl. Vi möts innan hans träningspass på ett universitet i västra Rio – han sparrar regelbundet med brasilianska landslagsmän, och tränas också av en brasiliansk judolegendar, Geraldo Bernardes.

Under våren kommer Popole Misenga hit sex dagar i veckan, med dubbla pass tre av dagarna. Så var det inte för ett år sedan då han satt och inväntade den brasilianska asylprocessen.

”Barn tas hemifrån för att strida”

Men för att förstå hans öde behöver vi gå längre tillbaka i tiden, till första gången han flydde. Då var han åtta år.

– Kring Bukavu strider man om guld och mineraler, och det tar aldrig slut. Barn tas från sina hem för att strida. Min familj splittrades när vi flydde vår hemregion och jag vet inte vad som hänt mina syskon.

I åtta dagar tog sig Popole Misenga genom djungeln, först till fots och sedan ombord på en flodbåt, för att komma till säkerhet i huvudstaden Kinshasa. Trots saknaden av familjen fann han med tiden ett glädjeämne i form av judo – något han dessutom hade talang för.

– Jag togs ut i landslaget men det var ändå inte lätt. Om vi förlorade kunde vi bli både inspärrade och slagna av tränarna. Men oftast vann jag, konstaterar Popole som blev kongolesisk mästare tre gånger och afrikansk mästare två gånger.

 

2013 var Misenga i Rio för judo-VM. Efter det valde han att stanna där med ett hopp om ett bättre liv. Foto: Tomas Ohlsson   2013 var Misenga i Rio för judo-VM. Efter det valde han att stanna där med ett hopp om ett bättre liv. Foto: Tomas Ohlsson  

 

 

Det var därför han befann sig i Rio de Janeiro i september 2013, för att tävla för Kongo-Kinshasa i judo-VM. Men han fick knappast chansen att visa sig från sin bästa sida där.

– I Rio drog våra landslagsledare iväg på nattklubb och la en massa pengar på sprit och kvinnor. Under tiden satt vi som skulle tävla och hade inte råd att äta. Pengarna som ledarna spenderade var ju tänkta att täcka våra måltider, minns han.

”Jag levde som i koma”

Popole tog ändå VM-bussen till arenan och gjorde sig redo för match, utan att ha ätit en riktig måltid på tre dygn. Det slutade förstås i förlust. I stället för att återvända till hotellet efteråt valde Popole Misenga att söka ett bättre liv på Rios gator. För andra gången i sitt liv var han på flykt.

– Som flykting lever man ett liv där ingen respekterar en. Jag var van vid att träna regelbundet men hade aldrig hört talas om att flyktingar tävlade i idrott. Under ett och ett halvt år levde jag som i koma.

Men i april 2015 fick Flávio Canto, OS-medaljör i judo för Brasilien, höra om Popole Misenga via en välgörenhetsorganisation som ger stöd åt flyktingar i Rio. Ganska snart bjöds den kongolesiske mästaren in. I oktober intensifierades träningen då IOK deklarerade att man för första gången skulle öppna upp olympiska spel för en speciell trupp idrottare – statslösa flyktingar.

Nu tränar Popole från måndag till lördag, med dubbla pass tre av dagarna. Siktet är inställt på spelen i augusti. I juni bestämmer IOK vilka idrotter och idrottare som till slut kommer få plats i flyktingtruppen.

– Får jag chansen ska jag kämpa för världens alla flyktingar. Jag vill visa att vi också har ett värde, säger Popole Misenga.

”Han har tigerblicken”

Under intervjun har tränaren Geraldo Bernardes suttit intill. Han har varit ledare för Brasiliens judolandslag vid fyra olympiska spel, och han delar sin adepts OS-dröm.

– Popole är en kämpe, en krigare som överlevt våldsamheterna i sitt hemland. Han har tigerblicken som är viktig under match. Som jag ser det har han alla möjligheter att ta medalj, det är det vi tränar för.

Tomas Ohlsson, foto och Sujay Dutt, text, på plats i Rio de Janeiro   Tomas Ohlsson, foto och Sujay Dutt, text, på plats i Rio de Janeiro Popole Misenga själv tänker i samma banor.

– Ingen tränar varje dag för att bara delta. Det finns tre medaljer som delas ut, kan jag ta en av dem, så är det bra. I så fall kommer jag tillägna medaljen världens alla flyktingar.

Rio de Janeiro Kongo-Kinshasa IOK

Statslösa flyktingar ska tävla i OS för första gången

26 oktober 2015 meddelade IOK en nyhet. Vid sidan av alla deltagande länder kommer årets OS bli de första spel där en ny grupp idrottare får delta.

I FN:s generalförsamling sa IOK-presidenten Thomas Bach: ”Med sin flyktingstatus kan de inte representera något hemland. Utan någon flagga att marschera in bakom, och utan nationalsång kommer flyktingidrottarna välkomnas under den olympiska fanan och till tonerna av OS-hymnen. De får ett hem tillsammans med de andra 11 000 idrottarna från 206 länder i OS-byn”.

SENASTE NYTT

Sportbladet

Visa fler
SPORTBLOGGAR
Om Aftonbladet