Har Sverige blivit en förlorarnation?

Medaljskörden väcker frågor

SPORTBLADET

Tio medaljer men bara ett guld under de olympiska spelen i Rio har rest en stor fråga:

Har Sverige blivit en förlorarnation?

Sportbladet sökte svaret hos en expert på idrottspsykologi.

Det började med ett mail till Robert Laul som i sin tur födde en tanke och ledde till en avslutning på en krönika. Ämnet: Varför Sverige är så nöjda med andra- och tredjeplatser och om det kan vara en förklaring till den baktyngda svenska medaljraden från de senaste olympiska spelen?

Från jämn till ojämn fördelning

Under de fyra spelen 2002-2008 samlade Sverige ihop 11 guld (trots att det blev noll både 2002 och 2008), 10 silver och 12 brons. På de fyra senaste olympiska spelen (det pågående inräknat) har Sverige tagit 9 guld, 19 silver och 16 brons. Från en jämn medaljfördelning till en större men betydligt mer ojämn alltså. I Rio har också cyklisten Emma Johansson, skytten Marcus Svensson, golfaren Henrik Stenson, landslaget i fotboll och Peder Fredicson alla fallit precis på målsnöret.

Har vi blivit en förlorarnation när det verkligen gäller?

– Det är svårt att svara på. Det är inte bara psykologiskt utan man måste tänka på att alla inom elitidrotten jobbar lika hårt så det är väldigt, väldigt små marginaler. Så det går inte att säga att det är uteslutande psykologiskt, säger Karin Moesch, forskare i idrottspsykologi vid Lunds Universitet.

I sin krönika tar Robert Laul själv upp aspekten att vi i Sverige firar silver- och bronsmedaljer nästan lika mycket som våra guld. En främmande inställning i många andra länder.

– Ingen bryr sig om andraplatser i Brasilien. Vi vill vinna så att det kan bli förändring för damfotbollen här, sa Brasiliens fotbollsstjärna Marta inför OS-semifinalen mot Sverige.

”Gläder sig mer åt brons än silver”

Kan det påverka våra idrottare att vi firar även silver- och bronsmedaljer så stort?

– Nej, inte om du tänker på de idrottare som verkligen har potential att ta guld. Sarah Sjöström är nog ganska nöjd att det blivit guld och inte silver men eftersom det är så många som ofta slåss om medaljerna kan det mycket väl vara så att andra kan nöja sig med att det blivit medalj istället för att hamna på den olyckliga fjärdeplatsen, säger Karin Moesch och fortsätter:

– Det finns också intressant forskning som visar att man gläder sig mer åt en brons- än en silvermedalj. Vid silver känns det mer som man missat guldet och vid brons har man ändå tagit den där medaljen.

Finns det en risk att du förlorar ett guld för att du psykologiskt är så nöjd med att ha tagit en medalj?

– Visst finns det de som nöjer sig med att de uppnått ett visst mål men jag tror inte det händer på den nivå vi nu pratar om. I en OS-final tror jag ändå alla vill vinna.

Har du någon förklaring till att vi numera tar så få guld jämfört med andra medaljer?

– Nej. Jag tror det är svårt att komma med en förklaring utan att göra en ordentlig analys kring vilka pusselbitar som måste förbättras för att vi i framtiden ska ta mer guld än silver och brons. En del kan vara hur du psykologiskt förbereder idrottare ännu bättre inför tuffa kamper men det kan också vara fysiologiskt, tekniskt eller taktiskt inom respektive idrott.

ARTIKELN HANDLAR OM