Trav i OS - då hade Sverige tagit guld

SPEL

Säkert många här på Åby som i tider av Olympiatravet inbillar sig, att när Bernt Lindstedt 1979 körde Pershing till seger på Jägersro, så var "Osten" också den förste olympiske vinnaren bakom häst.

Detta är, kan jag upplysa, rent nys.

Foto: MGM/TCM
När kejsar Theodosius I förbjöd spelen i Olympia blomstrade hästtävlingarna i det romerska riket, vilket filmatiserades i Ben Hur.

Den förste hette Pagondas från Thebe, hans vinnande ekipage var ett fyrspann av hästar, det inträffade år 680 före Kristus och det finns, när det i dag är dags för det 26:e Olympiatravet, anledning att påminna om detta.

Tänk om trav ändå varit en olympisk sport i dag, vilken guldgruva den sporten kunde ha varit för Sverige!

I dagens tävling vinner nog någon av världsartisterna Gidde Palema eller Steinlager, eller också får kanske jag jubla lite extra över min speciella älskling.

Hilda Zonett, alltså. Dock mindre troligt...

118 olympiska miljoner har hittills kommit ut ur denna speciella dag som blev succé direkt med fem miljoner till den olympiska idrotten redan vid det allra första Olympiatravet.

"Osten" inte först

Det är alltså i år 26 år sedan Bernt "Osten" Lindstedt den 13 maj 1979 på Jägersro körde Pershing till seger i det allra första Olympiatravet.

Tiden var 1.17,9a, prissumman 60000 kronor, och fram tills paret Varenne/Giampaolo Minnucci för tre år sedan vann till oddset 1,13 var Osten/Pershings vinnarodds 1,20 också det lägsta.

Inte så märkligt, Pershing var det sena 70-talets stjärna, och två veckor efter Olympiatravet vann duon också Elitloppet - 1.13,5 i försöket och 1.13,7 i finalen - före Hadol du Vivier/Jean René Gougeon.

Men den förste olympiske vinnaren bakom häst var "Osten" inte alls.

Det var istället denne Pagondas som för 2685 år sedan vann den första olympiska tävlingen i tethrippon, dvs kappkörning med fyrspann.

Vad som är myt och vad som är verklighet är inte alltid lätt att veta, och det mesta vi vet om de antika olympiska spelen är hämtade just ur detta gränsland.

Betydelsefulla segrar

Dock vet vi att en seger i hästkapplöpningarna var minst lika betydelsefull som en seger i själva idrottstävlingarna.

Hästägarna, körsvennerna och ryttarna vann inte mindre ära än idrottsmännen.

Det var tvärtom på den olympiska hippodromen, som man demonstrerade sin rikedom och sin politiska makt.

Mest spektakulärt var just kappkörning med fyrspann, men från 500 f Kr tävlade man också i apene, kappkörning med tvåspann av mulor.

Synoris, kappkörning med tvåspann av hästar, inleddes 408 f Kr, tethrippon för föl 384 f Kr och slutligen synoris för föl 268 f Kr.

Då hade kejsar Theodosius I sen länge (393 f Kr) förbjudit spelen i Olympia, men medan själva idrottstävlingarna var förbjudna blomstrade hästkapplöpningarna i det Östromerska riket.

Starten sköttes med rep

Det var ägaren som vann seger, ära och belönades med segerkransen, medan det enda körsvennen eller ryttaren hade kvar som bevis för sin storhet var ett ylleband som ägaren bundit runt hans panna.

På samma sätt som de vinnande hästarna smyckades.

Goda körsvenner var lika eftersökta på den tiden som duktiga catchdrivers är det i dag.

Den tidens hippodrom skilde sig faktiskt inte särskilt mycket från dagens travbana. Den mest imponerande detaljen var hippaphesis, startanordningen.

Vagnar och hästar stod inte uppställda på rät linje utan i bås snett bakom varandra, och med ett spänt rep framför varje bås, så att de bildade en triangel med spetsen i startriktningen.

Då starten gick föll de rep som spärrade båsen för de två bakersta ekipagen, så att dessa hästar kunde starta.

När dessa kommit i höjd med ekipagen omedelbart framför föll i sin tur dessa rep, så att dom hästarna kunde komma iväg.

Och så vidare tills repen fallit framför de två sista ekipagen i triangelns spets.

Nu var alla ekipagen i rörelse jämsides och ändå med nån sorts upprepad springspårseffekt.

Kleitos bakom idén

Kleitos hette han som uppfann denna startordning, och så stolt var han - med rätta! - över detta, att han nämnde den i ett epigram på en staty han själv hade gjort i Athen:

"Kleitos, son till Aristokles, gjorde mig, han som uppfann startordningen för hästarna i Olympia."

Som det en gång i tiden hette även på denna bana:

- Spänn banden!

Olympiatravet kan börja.

Här är Sandlins fem favoriter i Olympiatravet

Lasse Sandlin